När jag var liten ville jag lära mig att spela harpa...min mamma tyckte att harpor var så stora. Hon hade hört att de inte fick flyttas på och att de var dyra att stämma. Svår hanterade alltså.
Jag fick spela piano istället...
Och tänker man efter så är det ju MYCKET enklare att flytta, stämma och hantera ett piano än en harpa...eller?
Av en händelse fick jag reda på att J-P i min dans grupp hade köpt sig en harpa!
När vi skulle ha förra dansmötet hemma hos honom så frågade jag om inte jag kunde få kolla lite på den och kanske, kanske få provspela lite...
Den var inte stämmd, för han hade inte haft tid och han hade inte haft tid att spela så mycket heller, men han tog fram den i alla fall.
Den var så fin!
Inte alls stor och otymplig eller besvärlig. Bara jätte fin, med keltiska sirligheter och allt.
Jag fick spela lite och han förklarade det han visste om hur man höjer och sänker och var C tonerna fanns. Och, när vi skulle gå, frågade han om jag ville låna hem den över sommaren!
De skulle inte vara hemma, så han skulle inte kunna spela själv och om jag ville så var det bara bra att någon spelade på den.
Så jag har haft henne här hos mig hela sommaren. Jag har stämmt henne och hittat alla toner. ( efter mitt öra alltså...) Jag kan ju inte spela på "riktigt" men med harpor är det så bra att även om man inte kan så mycket så låter det ändå ganska fint. Snart ska hon väl tillbaka, men jag är jätteglad att jag har fått möjlighet att prova och kanske, kanske köper jag mig en egen någon dag.
Jag har varit i stan i dag och tränat på Lotus...
S och A var där. Bra med lite energi i salen. Jag gjorde cirkeling och lite asanas. Efteråt kom jag på att jag glömt bort, ja gissa...Hanoman såklart. Alltid samma.
Vi gick upp på stan och åt frukost.
Hemma har jag suttit och stickat på bryggan nästan hela dagen...på eftermiddagen bytte vi badplats och tog ett svalare dopp i ån. Våran sjö väringen är nu 26 grader!
Jag ska sitta lite i zazen nu på kvällen när det är lite svalare, då är det lättare att samla ihop sig.
tisdag 29 juli 2008
måndag 28 juli 2008
28:e Juli
Jag har en cirkel teori, eller filosofi eller vad man nu vill kalla det...men jag tycker att det är så här:
Ibland är man i en god och BRA cirkel. Då är allting bra. Det är inte svårt att göra bra saker, det kommer av sig själv. Man säger snälla och bra saker som lyfter sina vänner och även de man inte står så nära... Man är sugen på bra och nyttig mat. Längtar inte alls efter godis eller skräpmat. Att träna känns inspirerande och roligt och man ser fram emot nästa träningspass där man kan fortsätta att utveckla det man håller på med eller prova något nytt. På kvällen vill man läsa en intressant bok eller göra något kreativt handarbete eller spela ett spel... Går och lägger sig tidigt och går upp tidigt.osv osv Det som är viktigt att komma ihåg är att det som utmärker en god cirkel är att allt liksom sker av sig självt. Att det inte är någon prestation utan det man gör gör man för att man vill ha det så.
Tyvärr är det inte så här alltid...rätt som det är, när man minst anar det trillar man av, och nu är man i den DÅLIGA cirkeln.
Nu vill man inte längre äta så nyttigt. Man är bara sugen på skräpmat och godis. Surhet och gnäll är vanligt och trött är man nästan hela tiden. Att självträna är nästan omöjligt. Och även om man tvingar sig till mattan så blir passet tråkigt och arbetssamt. Och det här sker också utan att man gör så mycket själv. Det är som att det inte går att styra...men med viljekraft och envishet kan man ta ett nytt kliv och vara tillbaka i en god cirkel igen Phu!
Ibland kan jag få drivkraft av mina vänner. Att de hjälper mig över på rätt sida igen. Och det känns som att de dåliga cirklarna blir mindre och mindre och de bra blir större, med ålder och erfarenhet. Nu vet jag litet VAD som kan få mig att hamna fel...inte alltid men ibland och jag vet vad jag brukar må bra av och kan använda det.
Men för mig är de här cirklarna så tydliga att jag tycker att det är konstigt att jag inte hört talas om dem från någon annan...
Nu är jag definitivt inne i en bra cirkel!
I går gick jag upp tidigt fast jag var ledig och gjorde moving och zazen.
Fixade lunchen i förväg och sen kom S och S. Vi skulle visa dem Abbortjärn - ett av våra favorit badställen. Varmt, varmt var det men Abbortjärn visade upp sig från sin allra finaste sida med utslagna vita näckrosor och ovanligt varmt i vattnet.
Vi var där några timmar och sen skulle jag till jobbet:(
I dag har jag gjort zazenen på jobbet och yogat hemma här på kvällen. Balakrama utan nåt mer...det är varmt och varmt i dag med.
Nu ska vi kolla på "kullamannen" den håller än...
Ibland är man i en god och BRA cirkel. Då är allting bra. Det är inte svårt att göra bra saker, det kommer av sig själv. Man säger snälla och bra saker som lyfter sina vänner och även de man inte står så nära... Man är sugen på bra och nyttig mat. Längtar inte alls efter godis eller skräpmat. Att träna känns inspirerande och roligt och man ser fram emot nästa träningspass där man kan fortsätta att utveckla det man håller på med eller prova något nytt. På kvällen vill man läsa en intressant bok eller göra något kreativt handarbete eller spela ett spel... Går och lägger sig tidigt och går upp tidigt.osv osv Det som är viktigt att komma ihåg är att det som utmärker en god cirkel är att allt liksom sker av sig självt. Att det inte är någon prestation utan det man gör gör man för att man vill ha det så.
Tyvärr är det inte så här alltid...rätt som det är, när man minst anar det trillar man av, och nu är man i den DÅLIGA cirkeln.
Nu vill man inte längre äta så nyttigt. Man är bara sugen på skräpmat och godis. Surhet och gnäll är vanligt och trött är man nästan hela tiden. Att självträna är nästan omöjligt. Och även om man tvingar sig till mattan så blir passet tråkigt och arbetssamt. Och det här sker också utan att man gör så mycket själv. Det är som att det inte går att styra...men med viljekraft och envishet kan man ta ett nytt kliv och vara tillbaka i en god cirkel igen Phu!
Ibland kan jag få drivkraft av mina vänner. Att de hjälper mig över på rätt sida igen. Och det känns som att de dåliga cirklarna blir mindre och mindre och de bra blir större, med ålder och erfarenhet. Nu vet jag litet VAD som kan få mig att hamna fel...inte alltid men ibland och jag vet vad jag brukar må bra av och kan använda det.
Men för mig är de här cirklarna så tydliga att jag tycker att det är konstigt att jag inte hört talas om dem från någon annan...
Nu är jag definitivt inne i en bra cirkel!
I går gick jag upp tidigt fast jag var ledig och gjorde moving och zazen.
Fixade lunchen i förväg och sen kom S och S. Vi skulle visa dem Abbortjärn - ett av våra favorit badställen. Varmt, varmt var det men Abbortjärn visade upp sig från sin allra finaste sida med utslagna vita näckrosor och ovanligt varmt i vattnet.
Vi var där några timmar och sen skulle jag till jobbet:(
I dag har jag gjort zazenen på jobbet och yogat hemma här på kvällen. Balakrama utan nåt mer...det är varmt och varmt i dag med.
Nu ska vi kolla på "kullamannen" den håller än...
torsdag 12 juni 2008
12 Juni
Att dansa en hel helg var fantastiskt!
Jag hade inte träffat vår dansledare tidigar så det var också kul. Många nya trevliga människor att lära känna och en väldigt vacker plats.
Vi badade och paddlade när vi inte dansade.
I marken på stigen ner till sjön fanns ett litet hål...någon kan snubbla i det tänkte jag när jag gick förbi.
Nästa morgon satt det något i hålet, litet och svart med kisande ögon...en mullvad!
Det har jag aldrig sett förut, och den här var ju så nära. Jag kunde till och med klappa den litet på huvudet!
Vi har en fisk i vårt akvarium som ibland gräver ner sig i gruset, längst fram mot rutan...han fattar inte att vi ser honom igenom glaset fast han har grävt sig djupt ner, det var nog på samma sätt med mullvaden. Jag tror inte att han var medveten om att taket var borta på hans nygrävda gång och att han var synlig för oss. Det var därför han var så stilla och orädd. Jag vet inte men jag tror det var så...
Mitt nya indian-namn är "hon som klappar mullvadar" Jag är väldigt mallig och stolt!
Jag åkte hem och sov hemma kvällen före cykelloppet.
06.30 lördag morgon kom H.H och hämtade mig. Vi var väl framme i Motala vid 08.30 och började cykla 09.44.
Varmt men inte så soligt de första timmarna och det var nog tur. Vi cyklade på 5.40, men då stannade vi och drack och vilade vid alla depåer. Jag tror att jag drack fyra liter honungsvatten under den tiden. De bjöd på lunch i Folkets hus, potatis bullar.
Diplom och medalj förstås.
Jag hann väl typ hem och duscha innan jag åkte tillbaka till danslägret igen. Några visste att jag hade varit borta men de flesta hade inte märkt att jag smugit iväg...jag känner mig som Hermione med sin "tidsvändare" för att kunna vara på två platser samtidigt. Gruppen som jag dansar med tycker att det är lika märkligt att jag sticker iväg och cyklar lite mitt i kursen som cykeltjejerna tycker att det är att jag åker tillbaka och dansar. Två världar, och jag kan inte välja...
Nu är i alla fall alla kurser slut. Det är faktiskt skönt. Det var bra att de låg före vår semester så att den är fri och ledig. Det har varit fantastiskt roligt att få göra allt i hop men nu ska jag bara vara hemma och "cocona" ett tag. Naturligtvis yogar jag och sitter i zazen på egen hand men jag ska vara hemma och njuta av mitt sommarlov.
I dag är det skolavslutning. Mysigt med sommarlovs pirriga barn, saft och sockerkaka!
Jag hade inte träffat vår dansledare tidigar så det var också kul. Många nya trevliga människor att lära känna och en väldigt vacker plats.
Vi badade och paddlade när vi inte dansade.
I marken på stigen ner till sjön fanns ett litet hål...någon kan snubbla i det tänkte jag när jag gick förbi.
Nästa morgon satt det något i hålet, litet och svart med kisande ögon...en mullvad!
Det har jag aldrig sett förut, och den här var ju så nära. Jag kunde till och med klappa den litet på huvudet!
Vi har en fisk i vårt akvarium som ibland gräver ner sig i gruset, längst fram mot rutan...han fattar inte att vi ser honom igenom glaset fast han har grävt sig djupt ner, det var nog på samma sätt med mullvaden. Jag tror inte att han var medveten om att taket var borta på hans nygrävda gång och att han var synlig för oss. Det var därför han var så stilla och orädd. Jag vet inte men jag tror det var så...
Mitt nya indian-namn är "hon som klappar mullvadar" Jag är väldigt mallig och stolt!
Jag åkte hem och sov hemma kvällen före cykelloppet.
06.30 lördag morgon kom H.H och hämtade mig. Vi var väl framme i Motala vid 08.30 och började cykla 09.44.
Varmt men inte så soligt de första timmarna och det var nog tur. Vi cyklade på 5.40, men då stannade vi och drack och vilade vid alla depåer. Jag tror att jag drack fyra liter honungsvatten under den tiden. De bjöd på lunch i Folkets hus, potatis bullar.
Diplom och medalj förstås.
Jag hann väl typ hem och duscha innan jag åkte tillbaka till danslägret igen. Några visste att jag hade varit borta men de flesta hade inte märkt att jag smugit iväg...jag känner mig som Hermione med sin "tidsvändare" för att kunna vara på två platser samtidigt. Gruppen som jag dansar med tycker att det är lika märkligt att jag sticker iväg och cyklar lite mitt i kursen som cykeltjejerna tycker att det är att jag åker tillbaka och dansar. Två världar, och jag kan inte välja...
Nu är i alla fall alla kurser slut. Det är faktiskt skönt. Det var bra att de låg före vår semester så att den är fri och ledig. Det har varit fantastiskt roligt att få göra allt i hop men nu ska jag bara vara hemma och "cocona" ett tag. Naturligtvis yogar jag och sitter i zazen på egen hand men jag ska vara hemma och njuta av mitt sommarlov.
I dag är det skolavslutning. Mysigt med sommarlovs pirriga barn, saft och sockerkaka!
onsdag 4 juni 2008
4:e Juni
Jag var hemma igen Söndag eftermiddag.
En rolig och intensiv helg med två ledda lektioner och ett självträningspass varje dag. Jag tror alltid att jag ska ha så mycket egen tid när jag åker bort men det är inte långa stunder man är ensam.
Vi jobbade inte med någon ny serie och det var bra. När man känner igen rörelserna kan man istället fördjupa de kunskaper man redan har. När allt är nytt går all energi åt till att bara lära sig formen.
Alla fick några personliga asanas som de skulle jobba med och på självträningen gick Fr Frida och A-F runt och korrigerade. Mycket bra!
Vi fick god vegetarisk mat...kaffe, till frukost i alla fall;)
Det fanns en kanot att låna och jag och S var ute både Fredag och Lördag...
På Lördagen frågade jag en annan person om hon ville följa med( inga namn, men jag har fått lov att berätta den här historien...)
-Du kan ju sitta i mitten, sa jag.
-I mitten! Jag ska inte sitta i mitten.Jag ska sitta där bak och STYRA, det kan jag. Jag är jättebra på att paddla! det finns till och med en historia om när jag räddade våra lärare från en öde ö, när vi var på skolresa. Jag tror till och med att jag stod i kanoten och paddlade dit, ensam...
Ja, ja hon fick sitta bak, och styra. Jag satt fram och paddlade.
S satt i mitten och när kanoten började snurra lite hit och lite dit försökte S på sitt vanliga lugna och superpedagogiska sätt tala om hur man gör när man styr...-Det är jag som är överstark i armarna, försökte hon...det är H som paddlar för svagt. Jag och S började inse faktum... Hon där bak kunde verkligen inte få till det. Jag började undra hur de där lärarna kom hem egentligen...Vi lyckades ta oss in till en strand och bytte platser. Nu fick superpaddlerskan sitta fram.
-Jag vill paddla till våran stuga och se hur den ser ut från sjösidan sa hon nu.
Men när vi kommit dit då var den överstarka paddlerskan trött.
Och med svansen mellan benen fick hon finna sig i att sitta i mitten på tillbaka vägen.
Stackars, stackars hon som trodde så mycket på sig själv som paddlare. Nu fick hon bara sitta i mitten och vara chef, chefs-squa.
Jag hade träningsvärk i magen dagen efter för att jag skrattat så att kanoten nästan välte.
På Måndagen efter att vi kom hem gjorde jag bara en lugn genomgång av det vi gjort på helgen. Även om man är trött är det faktiskt bra för kom ihåget att bara titta igenom sin läxa, man glömmer förvånansvärt fort.
Cyklade en liten tur för att få fart i benen...
Ringde zengården och kollade om det var ok att komma dit på en morgonsittning, det var det.
05.15 var jag på plats på Tisdagsmorgonen och smög in och tog en kudde att sitta på.
Där satt han som tar hand om oss nyingar...och han for upp och tecknade till mig att vi skulle gå ut.
Det var naturligtvis ingen som sagt till honom att jag hade ringt, och han blev stissig över att inte hinna gå igenom allt med mig.
- men det är lugt sa jag, jag har ju gjort allt nu. Och även om inte jag kan alla texter som ska reciteras och vet exakt allt så är det ok. Jag kollar på någon annan. Jag hänger med, jag kan ta hand om mig själv. Jag vill ju bara få komma dit och sitta lite med dem. Inte röra upp himmel och jord för ingenting. Phu, nästa gång ska jag komma ihåg att säga "säg till D att jag har ringt" om det är någon annan som svarar.
På morgonen sitter man 50 min i sträck, men det gick bra. Man fick byta position efter halva tiden.
Yogade i deras yogarum och fick god frukost efteråt!
09.00 var jag hemma igen och hunnit med så mycket!
Med gott samvete badade och solade vi nästan hela dagen.
I dag ska jag ta ledigt.
I morgon åker jag på kurs igen!
Den sista, med Niel Douglas klots. Cirkeldansernas skapare...
I Kilsbergen ska vi dansa i fyra dagar. (jag gör ju ett litet avbrott och cyklar på Lördagen, men det går nog.)
Jag är tillbaka Söndag eftermiddag.
En rolig och intensiv helg med två ledda lektioner och ett självträningspass varje dag. Jag tror alltid att jag ska ha så mycket egen tid när jag åker bort men det är inte långa stunder man är ensam.
Vi jobbade inte med någon ny serie och det var bra. När man känner igen rörelserna kan man istället fördjupa de kunskaper man redan har. När allt är nytt går all energi åt till att bara lära sig formen.
Alla fick några personliga asanas som de skulle jobba med och på självträningen gick Fr Frida och A-F runt och korrigerade. Mycket bra!
Vi fick god vegetarisk mat...kaffe, till frukost i alla fall;)
Det fanns en kanot att låna och jag och S var ute både Fredag och Lördag...
På Lördagen frågade jag en annan person om hon ville följa med( inga namn, men jag har fått lov att berätta den här historien...)
-Du kan ju sitta i mitten, sa jag.
-I mitten! Jag ska inte sitta i mitten.Jag ska sitta där bak och STYRA, det kan jag. Jag är jättebra på att paddla! det finns till och med en historia om när jag räddade våra lärare från en öde ö, när vi var på skolresa. Jag tror till och med att jag stod i kanoten och paddlade dit, ensam...
Ja, ja hon fick sitta bak, och styra. Jag satt fram och paddlade.
S satt i mitten och när kanoten började snurra lite hit och lite dit försökte S på sitt vanliga lugna och superpedagogiska sätt tala om hur man gör när man styr...-Det är jag som är överstark i armarna, försökte hon...det är H som paddlar för svagt. Jag och S började inse faktum... Hon där bak kunde verkligen inte få till det. Jag började undra hur de där lärarna kom hem egentligen...Vi lyckades ta oss in till en strand och bytte platser. Nu fick superpaddlerskan sitta fram.
-Jag vill paddla till våran stuga och se hur den ser ut från sjösidan sa hon nu.
Men när vi kommit dit då var den överstarka paddlerskan trött.
Och med svansen mellan benen fick hon finna sig i att sitta i mitten på tillbaka vägen.
Stackars, stackars hon som trodde så mycket på sig själv som paddlare. Nu fick hon bara sitta i mitten och vara chef, chefs-squa.
Jag hade träningsvärk i magen dagen efter för att jag skrattat så att kanoten nästan välte.
På Måndagen efter att vi kom hem gjorde jag bara en lugn genomgång av det vi gjort på helgen. Även om man är trött är det faktiskt bra för kom ihåget att bara titta igenom sin läxa, man glömmer förvånansvärt fort.
Cyklade en liten tur för att få fart i benen...
Ringde zengården och kollade om det var ok att komma dit på en morgonsittning, det var det.
05.15 var jag på plats på Tisdagsmorgonen och smög in och tog en kudde att sitta på.
Där satt han som tar hand om oss nyingar...och han for upp och tecknade till mig att vi skulle gå ut.
Det var naturligtvis ingen som sagt till honom att jag hade ringt, och han blev stissig över att inte hinna gå igenom allt med mig.
- men det är lugt sa jag, jag har ju gjort allt nu. Och även om inte jag kan alla texter som ska reciteras och vet exakt allt så är det ok. Jag kollar på någon annan. Jag hänger med, jag kan ta hand om mig själv. Jag vill ju bara få komma dit och sitta lite med dem. Inte röra upp himmel och jord för ingenting. Phu, nästa gång ska jag komma ihåg att säga "säg till D att jag har ringt" om det är någon annan som svarar.
På morgonen sitter man 50 min i sträck, men det gick bra. Man fick byta position efter halva tiden.
Yogade i deras yogarum och fick god frukost efteråt!
09.00 var jag hemma igen och hunnit med så mycket!
Med gott samvete badade och solade vi nästan hela dagen.
I dag ska jag ta ledigt.
I morgon åker jag på kurs igen!
Den sista, med Niel Douglas klots. Cirkeldansernas skapare...
I Kilsbergen ska vi dansa i fyra dagar. (jag gör ju ett litet avbrott och cyklar på Lördagen, men det går nog.)
Jag är tillbaka Söndag eftermiddag.
torsdag 29 maj 2008
29:e Maj
Lat-yogan fortsätter...men meditationen går bra. När jag är hemma sitter jag i padmasana och gör zazen. Det är ju faktiskt också bra träning egentligen...det är ju bara min prestations ångest som säger att jag borde göra mer "riktiga" pass. I morgon åker jag till Gusselby. Det ska bli jätteroligt!
Efter zen helgen är det här som en lek...inte tramsigt och oviktigt, men som något som man bara gör för att det är riktigt roligt. Zen helgen var mer på allvar.
Jag packar och gör om allt som jag gjorde förra veckan:
Städar
Bakar
Tvättar
Pussar barnen
och mannen
Jag är inte tvunget att göra allt det här, men det känns lugnare att åka bort om jag vet att allt är bra...
I kväll har jag mina sista lektioner. Jag har sagt att de får önska vad de vill...(nästan)
Det har jag gjort förut och det brukar inte vara så värst många som vågar önska så det är nog lugnt.
Lite skönt att terminen är slut. Den har varit så lång, 20 veckor.
Det ska bli skönt att bara ha sin egen träning att ta hand om ett tag.
Jag ska göra min zazen innan jag åker in till stan och det är min egenträning idag.
Efter zen helgen är det här som en lek...inte tramsigt och oviktigt, men som något som man bara gör för att det är riktigt roligt. Zen helgen var mer på allvar.
Jag packar och gör om allt som jag gjorde förra veckan:
Städar
Bakar
Tvättar
Pussar barnen
och mannen
Jag är inte tvunget att göra allt det här, men det känns lugnare att åka bort om jag vet att allt är bra...
I kväll har jag mina sista lektioner. Jag har sagt att de får önska vad de vill...(nästan)
Det har jag gjort förut och det brukar inte vara så värst många som vågar önska så det är nog lugnt.
Lite skönt att terminen är slut. Den har varit så lång, 20 veckor.
Det ska bli skönt att bara ha sin egen träning att ta hand om ett tag.
Jag ska göra min zazen innan jag åker in till stan och det är min egenträning idag.
söndag 25 maj 2008
25:e Maj
Usch, det känns som att jag yogar så lite just nu...och så får jag dåligt samvete för det, fast jag bestämmt mig för att aldrig ha det, även om det blir lite träning. Men det är som att det finns en viss kvot för yoga och meditation och nu när jag mediterar mer så yogar jag mindre...det kanske blir samma resultat trots allt, vem vet?
Jag har jobbat hela helgen ( extra så att jag ska kunna vara ledig nästa helg när det är yoga läger i Gusselby)
Jag har kom på att om jag skjutsade min cykel till jobbet, bakpå bilen, och cyklade hem och lät bilen stå kvar. Så gör jag tvärt om nästa dag...då behöver jag bara cykla en vända per dag, mer lagom. De som vet rekommenderar att man har cyklat 30 mil innan man gör tjejvättern, det har jag gjort nu och det känns som att jag kommer att fixa det här om det inte blåser typ storm...
Jag har bara gjort mjuka sittande yogapass i helgen och suttit i zazen. I dag gjorde jag meditationen på min lunch på jobbet. Ett utmärkt tillfälle, men det finns inte någon riktigt bra plats att vara på...gymmet känns inte bra, i andaktsrummet spelades musik som jag inte kunde stänga av. Ute känns fint men inte så privat, fikarummet skulle vara helt absurt om jag satte mig där och försökte göra zazen. Biblioteket var inte öppet på helgen men jag ska kolla det i morgon...
Andra bloggar om: Yoga, Meditation, zazen
Jag har jobbat hela helgen ( extra så att jag ska kunna vara ledig nästa helg när det är yoga läger i Gusselby)
Jag har kom på att om jag skjutsade min cykel till jobbet, bakpå bilen, och cyklade hem och lät bilen stå kvar. Så gör jag tvärt om nästa dag...då behöver jag bara cykla en vända per dag, mer lagom. De som vet rekommenderar att man har cyklat 30 mil innan man gör tjejvättern, det har jag gjort nu och det känns som att jag kommer att fixa det här om det inte blåser typ storm...
Jag har bara gjort mjuka sittande yogapass i helgen och suttit i zazen. I dag gjorde jag meditationen på min lunch på jobbet. Ett utmärkt tillfälle, men det finns inte någon riktigt bra plats att vara på...gymmet känns inte bra, i andaktsrummet spelades musik som jag inte kunde stänga av. Ute känns fint men inte så privat, fikarummet skulle vara helt absurt om jag satte mig där och försökte göra zazen. Biblioteket var inte öppet på helgen men jag ska kolla det i morgon...
Andra bloggar om: Yoga, Meditation, zazen
torsdag 22 maj 2008
22:a Maj
När man kommer hem från en retreat känns allt så konstigt, som att kliva in i en annan värld. Alla ljud är så höga och alla människor skriker så. De man möter på gatan och på bussen ser så grå och ledsna ut. Hemma tycker jag alltid att det bråkas mer än vanligt och maten känns mer onyttig och huset ser mer slitet och fult ut...är det så att man helt plötsligt ser sakernas egentliga utseende, hur det ser ut och är på riktigt? Och att man annars är lite avtrubbad och hemmablind? I så fall är det ju hemskt. Riktigt läskigt känns det iallafall...som om hela världen är på väg att bli förstörd. Samtidigt går man omkring med nåt slags innre ljus och myser i efterdyningarna från retreaten. Skum blandning det där.
Jag tog en ledig dag på Måndagen.
Moving med extra virastana och zazen på Tisdagen.
Lektion på Lotus på Onsdagen, cirkeling och vridningar. De är så svåra de där. Varje gång är det som att få se dem på ett nytt sätt. Jag kommer aldrig att behärska dem.
Ingen egen träning i dag, men mina lektioner på kvällen. Vi jobbade litet med solhälsningen och hur man kan använda den...som uppvärmning, förflyttning osv.
Jag ska sitta en liten stund nu innan jag sover.
Jag tog en ledig dag på Måndagen.
Moving med extra virastana och zazen på Tisdagen.
Lektion på Lotus på Onsdagen, cirkeling och vridningar. De är så svåra de där. Varje gång är det som att få se dem på ett nytt sätt. Jag kommer aldrig att behärska dem.
Ingen egen träning i dag, men mina lektioner på kvällen. Vi jobbade litet med solhälsningen och hur man kan använda den...som uppvärmning, förflyttning osv.
Jag ska sitta en liten stund nu innan jag sover.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
