4:e Juni

Jag var hemma igen Söndag eftermiddag.
En rolig och intensiv helg med två ledda lektioner och ett självträningspass varje dag. Jag tror alltid att jag ska ha så mycket egen tid när jag åker bort men det är inte långa stunder man är ensam.
Vi jobbade inte med någon ny serie och det var bra. När man känner igen rörelserna kan man istället fördjupa de kunskaper man redan har. När allt är nytt går all energi åt till att bara lära sig formen.
Alla fick några personliga asanas som de skulle jobba med och på självträningen gick Fr Frida och A-F runt och korrigerade. Mycket bra!
Vi fick god vegetarisk mat...kaffe, till frukost i alla fall;)

Det fanns en kanot att låna och jag och S var ute både Fredag och Lördag...
På Lördagen frågade jag en annan person om hon ville följa med( inga namn, men jag har fått lov att berätta den här historien...)
-Du kan ju sitta i mitten, sa jag.
-I mitten! Jag ska inte sitta i mitten.Jag ska sitta där bak och STYRA, det kan jag. Jag är jättebra på att paddla! det finns till och med en historia om när jag räddade våra lärare från en öde ö, när vi var på skolresa. Jag tror till och med att jag stod i kanoten och paddlade dit, ensam...

Ja, ja hon fick sitta bak, och styra. Jag satt fram och paddlade.
S satt i mitten och när kanoten började snurra lite hit och lite dit försökte S på sitt vanliga lugna och superpedagogiska sätt tala om hur man gör när man styr...-Det är jag som är överstark i armarna, försökte hon...det är H som paddlar för svagt. Jag och S började inse faktum... Hon där bak kunde verkligen inte få till det. Jag började undra hur de där lärarna kom hem egentligen...Vi lyckades ta oss in till en strand och bytte platser. Nu fick superpaddlerskan sitta fram.
-Jag vill paddla till våran stuga och se hur den ser ut från sjösidan sa hon nu.
Men när vi kommit dit då var den överstarka paddlerskan trött.
Och med svansen mellan benen fick hon finna sig i att sitta i mitten på tillbaka vägen.
Stackars, stackars hon som trodde så mycket på sig själv som paddlare. Nu fick hon bara sitta i mitten och vara chef, chefs-squa.
Jag hade träningsvärk i magen dagen efter för att jag skrattat så att kanoten nästan välte.

På Måndagen efter att vi kom hem gjorde jag bara en lugn genomgång av det vi gjort på helgen. Även om man är trött är det faktiskt bra för kom ihåget att bara titta igenom sin läxa, man glömmer förvånansvärt fort.
Cyklade en liten tur för att få fart i benen...
Ringde zengården och kollade om det var ok att komma dit på en morgonsittning, det var det.
05.15 var jag på plats på Tisdagsmorgonen och smög in och tog en kudde att sitta på.
Där satt han som tar hand om oss nyingar...och han for upp och tecknade till mig att vi skulle gå ut.
Det var naturligtvis ingen som sagt till honom att jag hade ringt, och han blev stissig över att inte hinna gå igenom allt med mig.
- men det är lugt sa jag, jag har ju gjort allt nu. Och även om inte jag kan alla texter som ska reciteras och vet exakt allt så är det ok. Jag kollar på någon annan. Jag hänger med, jag kan ta hand om mig själv. Jag vill ju bara få komma dit och sitta lite med dem. Inte röra upp himmel och jord för ingenting. Phu, nästa gång ska jag komma ihåg att säga "säg till D att jag har ringt" om det är någon annan som svarar.
På morgonen sitter man 50 min i sträck, men det gick bra. Man fick byta position efter halva tiden.

Yogade i deras yogarum och fick god frukost efteråt!

09.00 var jag hemma igen och hunnit med så mycket!
Med gott samvete badade och solade vi nästan hela dagen.

I dag ska jag ta ledigt.
I morgon åker jag på kurs igen!
Den sista, med Niel Douglas klots. Cirkeldansernas skapare...
I Kilsbergen ska vi dansa i fyra dagar. (jag gör ju ett litet avbrott och cyklar på Lördagen, men det går nog.)
Jag är tillbaka Söndag eftermiddag.