Den här bloggen kommer att vara vilande en tid...
kanske börjar jag skriva på den igen, kanske startar en ny blogg.
Om så är fallet kommer det att ligga en länk här...
Kramar till er alla!
onsdag 21 oktober 2009
onsdag 7 oktober 2009
7.e oktober
I går, kl 08.00 kom M inrusande och skrek:
-Mamma, mamma en moped har kört rakt in i din bil och det ligger en tant på gatan!
Snabbt hitta ett par skor och snabbt ut...
En farbror hade redan hunnit fram och höll på att ringa 112.
En snabb koll att inget blödde och hur hon verkade...
Jag sprang tillbaka in och hämtade en varm filt och en kudde.
Sen fick hon ligga still och tillsammans väntade vi på ambulansen som tog en evighet, som det alltid gör när man väntar.
Chockad och förmodligen med brutet ben...men det hade kunnat gå mycket värre.
Förmodligen var det solen som bländat henne så att hon helt enkelt inte såg att det stod en bil parkerad på gatan.
Min bil såg inte så kul ut och inte hennes moped...
farbrorn hjälpte till att köra undan mopeden och samla ihop allt splitter och skräp från gatan och medans vi höll på med det kom polisen!
Tydligen blir de atomatiskt larmade när det är en trafikolycka.
De fotade min bil och mopeden och gatan och ställde en massa frågor.
Jag fick i uppgift att ringa försäkringbolaget.
Jag började tänka på att jag skulle in till stan och ha en lektion på kvällen och om jag kunde åka i bilen...
när jag visade upp bilen för bilmekanikern sa han bara:
- nej vet du vad! Den där bilen kan du inte åka till stan i. Den tar jag allt kvar.
Ja ha, kunde man få en ersättnings bil?
Ytterligare nån timmes ringande bekräftade att eftersom jag inte var vållande hade jag rätt till en hyr bil, men...det visade sig att i stan/byn där jag bor kan man inte hyra nån bil:(
Istället för att åka buss in till stora stan och hyra bil bestämde jag att jag skulle helt enkelt ta bussen istället.
Eftersom det inte går så många kom jag till Lotus en dryg timme för tidigt...bra då kan jag låna det tomma rummet längst in och göra min egen träning som inte blivit av den här röriga dagen.
Klockan blir 19.45 och lektionen innan min slutar...Jag vädrar, tänder ljus och väntar...men det kommer ingen.
Tio minuter efter att lektionen ska börja kommer en i gruppen och säger att det inte blir nåt i dag för att det är så många sjuka!!
Jaha, jag släcker ner och låser och ringer hem för att höra att jag missat sista tåget och att sista bussen går om två timmar.:(
Jag går hem till moster B.
Där får jag the och mackor som tröst.
Jag frågar hur lång tid det tar för bussen att åka till hennes hus och hon svarar bergsäkert 12 min...men när jag sen går ut till busshållplatsen ser jag min buss susa förbi!
Och på bussturlistan står det 2 min.
Snopet.
Jag går tillbaka till moster B och får sova i hennes gästrum.
Det är egentligen inte helt fel eftersom jag ju har morgonträning i dag...men så många saker som går fel på en och samma dag...
Det känns helt otroligt!
Swoboda sa att det som i första ögonblicket ser ut som en dålig handling inte behöver vara det...
så jag tänker att det av nån anledning inte var meningen att jag skulle åka bil i går...eller ens inte vistas i trafiken och därför gick först bilen sönder och sen när jag envisades med att åka buss så missade jag den i andra försöket...eller?
Ja nu tror jag i allafall att jag inte vill bli så överraskad mer på ett tag utan ha det lite lugnare och mer lättplanerat, om man får önska.
-Mamma, mamma en moped har kört rakt in i din bil och det ligger en tant på gatan!
Snabbt hitta ett par skor och snabbt ut...
En farbror hade redan hunnit fram och höll på att ringa 112.
En snabb koll att inget blödde och hur hon verkade...
Jag sprang tillbaka in och hämtade en varm filt och en kudde.
Sen fick hon ligga still och tillsammans väntade vi på ambulansen som tog en evighet, som det alltid gör när man väntar.
Chockad och förmodligen med brutet ben...men det hade kunnat gå mycket värre.
Förmodligen var det solen som bländat henne så att hon helt enkelt inte såg att det stod en bil parkerad på gatan.
Min bil såg inte så kul ut och inte hennes moped...
farbrorn hjälpte till att köra undan mopeden och samla ihop allt splitter och skräp från gatan och medans vi höll på med det kom polisen!
Tydligen blir de atomatiskt larmade när det är en trafikolycka.
De fotade min bil och mopeden och gatan och ställde en massa frågor.
Jag fick i uppgift att ringa försäkringbolaget.
Jag började tänka på att jag skulle in till stan och ha en lektion på kvällen och om jag kunde åka i bilen...
när jag visade upp bilen för bilmekanikern sa han bara:
- nej vet du vad! Den där bilen kan du inte åka till stan i. Den tar jag allt kvar.
Ja ha, kunde man få en ersättnings bil?
Ytterligare nån timmes ringande bekräftade att eftersom jag inte var vållande hade jag rätt till en hyr bil, men...det visade sig att i stan/byn där jag bor kan man inte hyra nån bil:(
Istället för att åka buss in till stora stan och hyra bil bestämde jag att jag skulle helt enkelt ta bussen istället.
Eftersom det inte går så många kom jag till Lotus en dryg timme för tidigt...bra då kan jag låna det tomma rummet längst in och göra min egen träning som inte blivit av den här röriga dagen.
Klockan blir 19.45 och lektionen innan min slutar...Jag vädrar, tänder ljus och väntar...men det kommer ingen.
Tio minuter efter att lektionen ska börja kommer en i gruppen och säger att det inte blir nåt i dag för att det är så många sjuka!!
Jaha, jag släcker ner och låser och ringer hem för att höra att jag missat sista tåget och att sista bussen går om två timmar.:(
Jag går hem till moster B.
Där får jag the och mackor som tröst.
Jag frågar hur lång tid det tar för bussen att åka till hennes hus och hon svarar bergsäkert 12 min...men när jag sen går ut till busshållplatsen ser jag min buss susa förbi!
Och på bussturlistan står det 2 min.
Snopet.
Jag går tillbaka till moster B och får sova i hennes gästrum.
Det är egentligen inte helt fel eftersom jag ju har morgonträning i dag...men så många saker som går fel på en och samma dag...
Det känns helt otroligt!
Swoboda sa att det som i första ögonblicket ser ut som en dålig handling inte behöver vara det...
så jag tänker att det av nån anledning inte var meningen att jag skulle åka bil i går...eller ens inte vistas i trafiken och därför gick först bilen sönder och sen när jag envisades med att åka buss så missade jag den i andra försöket...eller?
Ja nu tror jag i allafall att jag inte vill bli så överraskad mer på ett tag utan ha det lite lugnare och mer lättplanerat, om man får önska.
tisdag 6 oktober 2009
6:e Oktober
Vad är skillnaden mellan din erfarenhet av varat och ett helgons?
Helgonet vet att den andliga vägen är ett sublimt parti schack med gud och att den äskande just har gjort ett fantastiskt drag
som helgonet nu hoppar upp och ned i glädje över medans han brister ut i skratt och säger:
-jag ger mig!
medans jag är rädd att du, min kära, fortfarande tror att du har tusen, riktigt viktiga drag kvar.
Hafez
Helgonet vet att den andliga vägen är ett sublimt parti schack med gud och att den äskande just har gjort ett fantastiskt drag
som helgonet nu hoppar upp och ned i glädje över medans han brister ut i skratt och säger:
-jag ger mig!
medans jag är rädd att du, min kära, fortfarande tror att du har tusen, riktigt viktiga drag kvar.
Hafez
måndag 5 oktober 2009
5:e oktober
För länge sen...när jag nästan nyss hade börjat med yoga...
var det nån som sa (kanske fr Frida, kanske Sander) att en yogi som nått fram kunde sitta i padmasana och få energi att cirkulera på samma sätt som när han yogade med stora rörelser, men att vi, som inte hade kommit lika långt, fortfarande behövde rörelserna för att få nåt att hända.
Jag tyckte att det lät rätt skumt det där med energier som flyttar runt...
Men nu, är det ju precis det som skiljer ett bra yogapass från ett dåligt.
En bra dag från en sämre.
Ibland känner man hur kraft och energi skjuter ut i händer och fötter och ger rörelsen liv.
Och vissa dagar är linjen bruten och det finns ingen kommunikation.
Så ett steg på väg i rätt riktning är taget även om vägen till att sitta i padmasana och göra samma sak är lång.
var det nån som sa (kanske fr Frida, kanske Sander) att en yogi som nått fram kunde sitta i padmasana och få energi att cirkulera på samma sätt som när han yogade med stora rörelser, men att vi, som inte hade kommit lika långt, fortfarande behövde rörelserna för att få nåt att hända.
Jag tyckte att det lät rätt skumt det där med energier som flyttar runt...
Men nu, är det ju precis det som skiljer ett bra yogapass från ett dåligt.
En bra dag från en sämre.
Ibland känner man hur kraft och energi skjuter ut i händer och fötter och ger rörelsen liv.
Och vissa dagar är linjen bruten och det finns ingen kommunikation.
Så ett steg på väg i rätt riktning är taget även om vägen till att sitta i padmasana och göra samma sak är lång.
söndag 4 oktober 2009
4:e Oktober
Jag har jobbat hela helgen...yoga-ledig dag igår.
Inte ens en liten promenad.
Vädret var rusk och kallt.
Vi eldade i kaminen och virkade i stället.
I morse hade jag ställt klockan på 05.00 med ambitionen att gå upp och yoga innan jobbet men jag vaknade, ställde fram klockan en timme, och sov vidare...
Efter jobbet har jag varit ute och sprungit och...några få yogaövningar som stretsching efteråt.
Inte ens en liten promenad.
Vädret var rusk och kallt.
Vi eldade i kaminen och virkade i stället.
I morse hade jag ställt klockan på 05.00 med ambitionen att gå upp och yoga innan jobbet men jag vaknade, ställde fram klockan en timme, och sov vidare...
Efter jobbet har jag varit ute och sprungit och...några få yogaövningar som stretsching efteråt.
torsdag 1 oktober 2009
Om ni gillar smycken...kolla in Parvati Design.
Varje smycke är unikt och finns bara i ett exemplar...
bara äkta stenar och riktigt silver.
Såå vackra!
klicka här
Varje smycke är unikt och finns bara i ett exemplar...
bara äkta stenar och riktigt silver.
Såå vackra!
klicka här
1:a oktober
Och nu är vi tillbaka...
Lägret var fantastiskt!
Jag vet inte riktigt hur jag hade tänkt innan, jag har ju sett Swobodas namn på shadowyogans hemsida och tänkt att han åker runt och gör Homas precis som Sander och Emma har yoga kurser, men så är det inte.
Swoboda har BARA privata Homas och att jag har varit med på en sådan känns nu som en mycket stor förmån, en gåva.
Varje dag hade vi till uppgift att leta fina saker från naturen runomkring som vi ville skulle få vara med på kvällen, som skulle offras in i elden.
Det kunde vara en fin gren, en kotte eller ett blad som hade krullat ihop sig extra tjusigt.
Så fick man väl tänka lite så att det man gav var fint...jag hittade till exempel en kotte som en ekorre hade knaprat på, den tyckte jag var fin men egentligen var det ju sopor efter ekorren...
sen la vi alla fina gåvor vid sidan av eldplatsen och små fina vedträn runt om.
Sen kom Swoboda med sina offergåvor, det var socker, honung, ghi, rökelse och godsaker.
Så fick vi sitta, på marken i två cirklar runt eldplatsen.
Första kvällen startade Swoboda elden ensam men sen fick vi vara med.
Jag trodde att det skulle vara en STOR eld, lite vild på nåt sätt, men det var snarare en liten, väldigt kontrollerad eld.
Swoboda startade alltid med att bygga en liten stjärna av små, små kvistar som han bit för bit matade med större saker.
Han växlade mellan att ge offergåvor, som kottar doppade i honung och våra små pynt.
Ghi tog han med en sked och smälte och droppade ner i elden.
På eftermiddagarna hade vi en sanskritlektion där vi gick igenom och tränade extra på de shanter vi skulle sjunga senare på kvällen, de lektionerna var nästan som små föreläsningar som inte bara handlade om sanskrit utan även mycket astrologi och ayurveda.
På Måndagen var det en som frågade om vi inte kunde shanta nåt på svenska...efter lite grubblerier enades vi om att Lucia nog var en gudinna som kändes okej, fast hon kanske inte var så svensk.
Så vi översatte och gick igenom Natten går tunga fjät med Swoboda och de andra utländska gästerna...och den är ju riktigt fin, med allt det mörka som möts av det ljusa och att den har en massa riktigt gamla ord i texten som "stuva" och "förgät".
Väderprognosen såg inte riktigt ljus ut.
De hade hotat med regn på kvällen och vi ställde in oss på att det skulle bli en blöt Homa, men det var lugnt och uppehåll när vi vandrade ner mot eldplatsen.
Himmlen var klar och det blåste nästan inte alls under hela semonin.
Vi hann offra allt och avslutade Homan med att sjunga Natten går.
Swoboda delade ut resterna av chokladkakan som vi offrat och gjorde tecknet som markerade att Homan var avslutad.
DÅ!!!
En blixt!
Nån hinner säga nåt om att det är Tor som är ute och far, sen öppnar sig himmlen och det kommer en hagelskur som jag aldrig tidigare varit med om och alla rusar iväg med filtar och allt.
Nästa kväll frågar Swoboda om det är okej att inte ta med Lucia eftersom han tror att det kommer att snöa tillslut om vi fortsätter...
Yogan har också varit jättebra.
Jag känner som att jag kommer hem med en ny kropp.
Fr Frida har hela tiden betonat att det är Homan som är det viktiga och som ska ta mest fokus under den här veckan och träningspassen har inte alls varit lika tuffa som de brukar vara när vi är på kurs.
Men ändå har vi tränat två pass om dagen och eftersom det inte har varit några nya rörelser har vi istället kunnat fördjupa och förfina de rörelser vi har gjort.
Första dagarna var kroppen stel och trött och det krävdes en del spikmatta och ormsalva.
Sen vänder det och all träningsvärk är borta och istället är kroppen glad och pigg.
Pigg ja, effekten av Homan var för de allra flesta en enegikick.
Efter Homan på kvällen gick vi tillbaka till köket och drack the...och varje kväll bröt gruppen ihop i hysteriska skrattsalvor som varade till långt in på natten.
Det är en stor bit med att vara på läger...att man har en grupp.
Det blir sån sammanhållning och sådan värme när man gör en sån här kurs tillsammans.
Och det har man ju med sig hem och kan leva på länge och får den egna träningen att gå mycket lättare även sen man kommit hem och ska klara sig ensam.
Vi har ju inte bara yogat...jag hade tillexempel med min garnkasse och ett fodral med virknålar, så nu har jag lärt mig virka mormorsrutor och jag har lärt andra att virka kärleksknutar, men på nåt sätt blir det också roligare att göra tillsammans med några man delar ett annat gemensamt intresse med.
Och maten!
den goda, goda maten, som vi får.
Ayurvedisk och vegetarisk.
Den här kursen fick vi dessutom en god efterrätt eller en kaka efter kvällsmaten, så att vi skulle bli lite pigga till Homan.
Det är ju nästan så att man inte tror att man är på yogaläger.
I förrgår såg vi Jupiter...precis brevid månen. Jätte-tydligt.
Jag tror att den syndes igår med, men här hemma var det mer lysen runtikring.
Jag tände i kaminen när jag kom hem och fick lite Homakänsla här hemma med.
Jag hade fått en liten påse med aska från Swobodas eld och den har jag strött ut kring mitt hus.
Den ska ha stor magisk kraft.
Lägret var fantastiskt!
Jag vet inte riktigt hur jag hade tänkt innan, jag har ju sett Swobodas namn på shadowyogans hemsida och tänkt att han åker runt och gör Homas precis som Sander och Emma har yoga kurser, men så är det inte.
Swoboda har BARA privata Homas och att jag har varit med på en sådan känns nu som en mycket stor förmån, en gåva.
Varje dag hade vi till uppgift att leta fina saker från naturen runomkring som vi ville skulle få vara med på kvällen, som skulle offras in i elden.
Det kunde vara en fin gren, en kotte eller ett blad som hade krullat ihop sig extra tjusigt.
Så fick man väl tänka lite så att det man gav var fint...jag hittade till exempel en kotte som en ekorre hade knaprat på, den tyckte jag var fin men egentligen var det ju sopor efter ekorren...
sen la vi alla fina gåvor vid sidan av eldplatsen och små fina vedträn runt om.
Sen kom Swoboda med sina offergåvor, det var socker, honung, ghi, rökelse och godsaker.
Så fick vi sitta, på marken i två cirklar runt eldplatsen.
Första kvällen startade Swoboda elden ensam men sen fick vi vara med.
Jag trodde att det skulle vara en STOR eld, lite vild på nåt sätt, men det var snarare en liten, väldigt kontrollerad eld.
Swoboda startade alltid med att bygga en liten stjärna av små, små kvistar som han bit för bit matade med större saker.
Han växlade mellan att ge offergåvor, som kottar doppade i honung och våra små pynt.
Ghi tog han med en sked och smälte och droppade ner i elden.
På eftermiddagarna hade vi en sanskritlektion där vi gick igenom och tränade extra på de shanter vi skulle sjunga senare på kvällen, de lektionerna var nästan som små föreläsningar som inte bara handlade om sanskrit utan även mycket astrologi och ayurveda.
På Måndagen var det en som frågade om vi inte kunde shanta nåt på svenska...efter lite grubblerier enades vi om att Lucia nog var en gudinna som kändes okej, fast hon kanske inte var så svensk.
Så vi översatte och gick igenom Natten går tunga fjät med Swoboda och de andra utländska gästerna...och den är ju riktigt fin, med allt det mörka som möts av det ljusa och att den har en massa riktigt gamla ord i texten som "stuva" och "förgät".
Väderprognosen såg inte riktigt ljus ut.
De hade hotat med regn på kvällen och vi ställde in oss på att det skulle bli en blöt Homa, men det var lugnt och uppehåll när vi vandrade ner mot eldplatsen.
Himmlen var klar och det blåste nästan inte alls under hela semonin.
Vi hann offra allt och avslutade Homan med att sjunga Natten går.
Swoboda delade ut resterna av chokladkakan som vi offrat och gjorde tecknet som markerade att Homan var avslutad.
DÅ!!!
En blixt!
Nån hinner säga nåt om att det är Tor som är ute och far, sen öppnar sig himmlen och det kommer en hagelskur som jag aldrig tidigare varit med om och alla rusar iväg med filtar och allt.
Nästa kväll frågar Swoboda om det är okej att inte ta med Lucia eftersom han tror att det kommer att snöa tillslut om vi fortsätter...
Yogan har också varit jättebra.
Jag känner som att jag kommer hem med en ny kropp.
Fr Frida har hela tiden betonat att det är Homan som är det viktiga och som ska ta mest fokus under den här veckan och träningspassen har inte alls varit lika tuffa som de brukar vara när vi är på kurs.
Men ändå har vi tränat två pass om dagen och eftersom det inte har varit några nya rörelser har vi istället kunnat fördjupa och förfina de rörelser vi har gjort.
Första dagarna var kroppen stel och trött och det krävdes en del spikmatta och ormsalva.
Sen vänder det och all träningsvärk är borta och istället är kroppen glad och pigg.
Pigg ja, effekten av Homan var för de allra flesta en enegikick.
Efter Homan på kvällen gick vi tillbaka till köket och drack the...och varje kväll bröt gruppen ihop i hysteriska skrattsalvor som varade till långt in på natten.
Det är en stor bit med att vara på läger...att man har en grupp.
Det blir sån sammanhållning och sådan värme när man gör en sån här kurs tillsammans.
Och det har man ju med sig hem och kan leva på länge och får den egna träningen att gå mycket lättare även sen man kommit hem och ska klara sig ensam.
Vi har ju inte bara yogat...jag hade tillexempel med min garnkasse och ett fodral med virknålar, så nu har jag lärt mig virka mormorsrutor och jag har lärt andra att virka kärleksknutar, men på nåt sätt blir det också roligare att göra tillsammans med några man delar ett annat gemensamt intresse med.
Och maten!
den goda, goda maten, som vi får.
Ayurvedisk och vegetarisk.
Den här kursen fick vi dessutom en god efterrätt eller en kaka efter kvällsmaten, så att vi skulle bli lite pigga till Homan.
Det är ju nästan så att man inte tror att man är på yogaläger.
I förrgår såg vi Jupiter...precis brevid månen. Jätte-tydligt.
Jag tror att den syndes igår med, men här hemma var det mer lysen runtikring.
Jag tände i kaminen när jag kom hem och fick lite Homakänsla här hemma med.
Jag hade fått en liten påse med aska från Swobodas eld och den har jag strött ut kring mitt hus.
Den ska ha stor magisk kraft.
fredag 25 september 2009
25:e september
I dag åker vi!!
Till Talludden på yoga läger med R.Swoboda.
Han är ayurvedisk läkare och ska ha en eldsermoni med oss varje kväll som kallas homa, och en snabbkurs i sanskrit.
Fr Frida ger oss två yoga pass om dagen så det kommer att vara fullspäckat program.
Jag trodde att jag skulle ha mens och bara sitta och titta på, men den var tidig och kom redan i måndags så det var ju lite flax...
Jag hoppas att det inte regnar eftersom vi ska sitta ute i två timmar varje kväll men jag tror på fint väder!
Till Talludden på yoga läger med R.Swoboda.
Han är ayurvedisk läkare och ska ha en eldsermoni med oss varje kväll som kallas homa, och en snabbkurs i sanskrit.
Fr Frida ger oss två yoga pass om dagen så det kommer att vara fullspäckat program.
Jag trodde att jag skulle ha mens och bara sitta och titta på, men den var tidig och kom redan i måndags så det var ju lite flax...
Jag hoppas att det inte regnar eftersom vi ska sitta ute i två timmar varje kväll men jag tror på fint väder!
fredag 18 september 2009
18:e September
I den svarta sopsäcken låg bland annat ett UFO (un finished object )
Det skulle förmodligen bli en tröja, men det saknades garn för att sticka klart..
Av detta UFO sydde jag en kjol och ett par handledsvärmare.
Vintage med ett snyggare namn.
Jag har varit ledig i dag och tränat, ett skönt och bra pass och fikat med mina yogavänner.
Det börjar dra ihop sig till Swoboda lägret och alla är förväntansfulla och längtar dit.
Lite pussel att lösa innan, en hel del att fixa med skjutsar dit, presenter till de som kommer osv.
Men det är så skönt att åka iväg så där en vecka och bara yoga och lata sig.
En verklig förmån!
Det skulle förmodligen bli en tröja, men det saknades garn för att sticka klart..
Av detta UFO sydde jag en kjol och ett par handledsvärmare.
Vintage med ett snyggare namn.
Jag har varit ledig i dag och tränat, ett skönt och bra pass och fikat med mina yogavänner.
Det börjar dra ihop sig till Swoboda lägret och alla är förväntansfulla och längtar dit.
Lite pussel att lösa innan, en hel del att fixa med skjutsar dit, presenter till de som kommer osv.
Men det är så skönt att åka iväg så där en vecka och bara yoga och lata sig.
En verklig förmån!
söndag 13 september 2009
13:e september
Jag fick en kick och blev jätte inspirerad av lektionen på Lotus i dag...
Vi tittade på Sarpan, Navasana, Chaturanga och Paschimottanasana.
Många nycklar och aha upplevelser.
Nu är jag jätte sugen på att träna igen och gå igenom allt vi gjorde på egen hand.
Frukost buffe på Java efteråt var extrabonusen.
Sen åkte jag hem till moster B.
Jag hade lite försiktigt frågat om hon hade något garn liggandes i nåt skåp som hon ville bli av med...
jag fick en stor svart sopsäck OCH en vanlig kasse.
Det är nog mer garn än jag kan sticka upp på hela mitt liv.
Jag ska kolla igenom vad det är och kanske ta med resten till Swobodakursen som jag ska på om ett par veckor.
Det är kanske nån där som vill ha lite garn.
Vi tittade på Sarpan, Navasana, Chaturanga och Paschimottanasana.
Många nycklar och aha upplevelser.
Nu är jag jätte sugen på att träna igen och gå igenom allt vi gjorde på egen hand.
Frukost buffe på Java efteråt var extrabonusen.
Sen åkte jag hem till moster B.
Jag hade lite försiktigt frågat om hon hade något garn liggandes i nåt skåp som hon ville bli av med...
jag fick en stor svart sopsäck OCH en vanlig kasse.
Det är nog mer garn än jag kan sticka upp på hela mitt liv.
Jag ska kolla igenom vad det är och kanske ta med resten till Swobodakursen som jag ska på om ett par veckor.
Det är kanske nån där som vill ha lite garn.
lördag 12 september 2009
12 september
Ni vet det där norrländska sättet att säga ja på ?
-schYup, ungefär...
I torsdags kväll skulle jag gå igenom Kakkimudra...
Jag visade att munnen skulle formas som en näbb och berättade att namnet kakki kom av en fågel av något slag.
Sen sa jag att när man drog in in-andningen skulle den komma djupt nerifrån magen och att det var lätt att man istället bara drog in från munnen.
Då blir ett annat ljud så det är lätt att höra när man gör fel...
efter lektionen kom en av eleverna fram och sa:
- den där kakki fågeln...man kan tänka att den inte är från norrland alltså?
En elev stöpt i min form eller hur? ;)
Jag har fortsatt att träna cirkeling hela den här veckan.
I går var jag på ledda träningen på Lotus så då var det Balakrama, och gud vad det var varmt i dojon! Rena Bikram passet.
Och vilka asanas? Jo, lite extra fokus i höftöppnarna...
Det går inte så värst bra, för jag är inte helt frisk, fortfarande förkylning som flyttar runt lite i kroppen.
Det gör mig stel och sur för jag måste hela tiden ta det lugnt försiktigt och det är så tråkigt.:(
-schYup, ungefär...
I torsdags kväll skulle jag gå igenom Kakkimudra...
Jag visade att munnen skulle formas som en näbb och berättade att namnet kakki kom av en fågel av något slag.
Sen sa jag att när man drog in in-andningen skulle den komma djupt nerifrån magen och att det var lätt att man istället bara drog in från munnen.
Då blir ett annat ljud så det är lätt att höra när man gör fel...
efter lektionen kom en av eleverna fram och sa:
- den där kakki fågeln...man kan tänka att den inte är från norrland alltså?
En elev stöpt i min form eller hur? ;)
Jag har fortsatt att träna cirkeling hela den här veckan.
I går var jag på ledda träningen på Lotus så då var det Balakrama, och gud vad det var varmt i dojon! Rena Bikram passet.
Och vilka asanas? Jo, lite extra fokus i höftöppnarna...
Det går inte så värst bra, för jag är inte helt frisk, fortfarande förkylning som flyttar runt lite i kroppen.
Det gör mig stel och sur för jag måste hela tiden ta det lugnt försiktigt och det är så tråkigt.:(
torsdag 10 september 2009
10:e september
Jag är inte den sorten som i god tid antecknar och planerar i detalj...
jag är lite avundsjuk på dem som är såna men insett att jag är annorlunda.
Jag planerar, ganska mycket och ganska långt i förväg, men i huvudet, eller högt för mig själv utan att skriva ner.
Och sen när jag väl står framför klassen så går jag på kännslan och lektionen blir nästan aldrig som jag tänkt i från början.
Men det är så bra att jag den här terminen går på lektion själv dagen innan jag ska undervisa.
Då är det som att jag kan testa om det som jag själv har tänkt ut fungerar. Känns det så som jag hade tänkt säga?
Blir det så som jag hade tänkt göra?
Konstigt nog är det helt annorlunda att stå och vara elev på riktigt nere i dojon än att testa samma sak hemma i köket.
Sen följs vi ju åt ganska mycket...så det jag har tänkt att prata om och som står på min terminsplanering det ska ju min egen fröken också gå igenom, och då får ju jag en massa bra tips...
ja! så där kan man ju säga!
jag är lite avundsjuk på dem som är såna men insett att jag är annorlunda.
Jag planerar, ganska mycket och ganska långt i förväg, men i huvudet, eller högt för mig själv utan att skriva ner.
Och sen när jag väl står framför klassen så går jag på kännslan och lektionen blir nästan aldrig som jag tänkt i från början.
Men det är så bra att jag den här terminen går på lektion själv dagen innan jag ska undervisa.
Då är det som att jag kan testa om det som jag själv har tänkt ut fungerar. Känns det så som jag hade tänkt säga?
Blir det så som jag hade tänkt göra?
Konstigt nog är det helt annorlunda att stå och vara elev på riktigt nere i dojon än att testa samma sak hemma i köket.
Sen följs vi ju åt ganska mycket...så det jag har tänkt att prata om och som står på min terminsplanering det ska ju min egen fröken också gå igenom, och då får ju jag en massa bra tips...
ja! så där kan man ju säga!
onsdag 9 september 2009
9:e september
jag har en shaktimatta...jag köpte den förra hösten tror jag, när spikmattorna började bli poppis.
I början låg jag på den varje dag och var som förälskad.
Sen hörde vi rykten om att det kanske inte var bra att använda den för mycket, att man blev avtrubbad och inte fick samma effekt, typ.
Då tog jag en paus och använde bara mattan när jag kände att jag verkligen behövde den.
Nu är jag sugen på lite spikmatta igen och har tänkt använda den lite mer intensivt en vecka eller så och se hur det funkar.
Jag började i måndags och har väl flyttat runt den på lite olika ställen en timme eller så, varje dag.
Men just nu är den enda effekten att jag har som träningsvärk överallt...men jag kan ju inte säga att det beror på spikmattan, fast det är det enda annorlunda jag har gjort.
I dag var jag till Lotus på lektion igen, Vi fortsätter med höftöppnaren-square-nånting...och det var läxan den här veckan.
Vi åt frukost och tanterna som är med la som vanligt ut sina tarotkort...de är så gulliga.
Jag har hittat ett plommonträd i min trädgård som jag inte visste om ...efternästan nio år i huset!
Jag har kokat plommonmarmelad och plommonsaft.
I början låg jag på den varje dag och var som förälskad.
Sen hörde vi rykten om att det kanske inte var bra att använda den för mycket, att man blev avtrubbad och inte fick samma effekt, typ.
Då tog jag en paus och använde bara mattan när jag kände att jag verkligen behövde den.
Nu är jag sugen på lite spikmatta igen och har tänkt använda den lite mer intensivt en vecka eller så och se hur det funkar.
Jag började i måndags och har väl flyttat runt den på lite olika ställen en timme eller så, varje dag.
Men just nu är den enda effekten att jag har som träningsvärk överallt...men jag kan ju inte säga att det beror på spikmattan, fast det är det enda annorlunda jag har gjort.
I dag var jag till Lotus på lektion igen, Vi fortsätter med höftöppnaren-square-nånting...och det var läxan den här veckan.
Vi åt frukost och tanterna som är med la som vanligt ut sina tarotkort...de är så gulliga.
Jag har hittat ett plommonträd i min trädgård som jag inte visste om ...efternästan nio år i huset!
Jag har kokat plommonmarmelad och plommonsaft.
söndag 6 september 2009
6:e September
I går blev det ingen yoga och ingen träning alls...
jag gick en promenad när jag kom hem från jobbet och blev så trött.
Jag bara seglade ner i soffan och satt sen fast där.
Alla är sjuka hemma, kanske har jag också lite förkylning i kroppen fast det inte märks så mycket...
Jag var hes när jag vaknade och ångrade att jag lovat min springkompis att mötas vid elljusspåret 09.00.
Men har man lovat så har man.
Vi tog det väldigt lugnt och försiktigt och efteråt mådde jag faktiskt mycket bättre!
Varm och mjuk i kroppen och det mesta av hesheten var borta!
En lugn och fin Cirkeling med lång tid i veckans asanas fick vara avslutning.
Nu ska jag snart iväg för att jobba min sista kväll den här perioden, sen är jag ledig.
jag gick en promenad när jag kom hem från jobbet och blev så trött.
Jag bara seglade ner i soffan och satt sen fast där.
Alla är sjuka hemma, kanske har jag också lite förkylning i kroppen fast det inte märks så mycket...
Jag var hes när jag vaknade och ångrade att jag lovat min springkompis att mötas vid elljusspåret 09.00.
Men har man lovat så har man.
Vi tog det väldigt lugnt och försiktigt och efteråt mådde jag faktiskt mycket bättre!
Varm och mjuk i kroppen och det mesta av hesheten var borta!
En lugn och fin Cirkeling med lång tid i veckans asanas fick vara avslutning.
Nu ska jag snart iväg för att jobba min sista kväll den här perioden, sen är jag ledig.
fredag 4 september 2009
4:e september
Två lektioner har jag på Torsdagkvällar.
En fortsättningsgrupp som jag har haft jättelänge och känner alla väl i, de flesta, det kommer alltid in några strö-elever från andra klasser.
Och en termin två, som blev en riktigt mixad grupp med några inhoppare som aldrig gjort yoga och några som haft ett uppehåll men tränat länge tidigare.
Det är alltid rörigt första gången innan gruppen jobbat ihop sig och alla brukar tycka det är lite svettigt och varmt.
Jag gjorde inte några nya svåra saker utan bara en rak genomgång av serien som vi ska jobba med och det räckte gott och väl.
I dag har JAG lite träningsvärk...hoppas eleverna har det också;)
Jag gjorde en lång uppvärmning med mina femtio rotationer och bara sittande asanas.
Naturligtvis med fokus på bäckenöppnande övningar;)
En fortsättningsgrupp som jag har haft jättelänge och känner alla väl i, de flesta, det kommer alltid in några strö-elever från andra klasser.
Och en termin två, som blev en riktigt mixad grupp med några inhoppare som aldrig gjort yoga och några som haft ett uppehåll men tränat länge tidigare.
Det är alltid rörigt första gången innan gruppen jobbat ihop sig och alla brukar tycka det är lite svettigt och varmt.
Jag gjorde inte några nya svåra saker utan bara en rak genomgång av serien som vi ska jobba med och det räckte gott och väl.
I dag har JAG lite träningsvärk...hoppas eleverna har det också;)
Jag gjorde en lång uppvärmning med mina femtio rotationer och bara sittande asanas.
Naturligtvis med fokus på bäckenöppnande övningar;)
torsdag 3 september 2009
3:e September
Vi fick ingen hemläxa igår...
men vi skulle koncentrera oss på övningar som öppnar bäckenet.
En ny, som jag aldrig gjort tidigare, som såg ut som en vidare och mer öppen halvlotus, ungefär.
Den kändes tvärt om bara...alltså på baksidan av bäckenet.
När jag tränade i dag gjorde jag den och padmasana med lite variationer, och Cirkeling som jag faktiskt inte jobbat så mycket med i sommar.
Jag är ledig i dag...vi ska åka och storhandla och sen i kväll har jag mina egna klasser för första gången den här terminen.
Det ska bli kul att se alla igen!
men vi skulle koncentrera oss på övningar som öppnar bäckenet.
En ny, som jag aldrig gjort tidigare, som såg ut som en vidare och mer öppen halvlotus, ungefär.
Den kändes tvärt om bara...alltså på baksidan av bäckenet.
När jag tränade i dag gjorde jag den och padmasana med lite variationer, och Cirkeling som jag faktiskt inte jobbat så mycket med i sommar.
Jag är ledig i dag...vi ska åka och storhandla och sen i kväll har jag mina egna klasser för första gången den här terminen.
Det ska bli kul att se alla igen!
onsdag 2 september 2009
2:a september
Den här veckan börjar yogan igen och i morse var jag på ,min första lektion.
Ny klass och ny föken!
Fr Frida är tillbaka men jobbar inte full tid så de första lektionerna den här terminen har nya fröken A-F.
Klassen är egentligen inte heller så ny, jag känner ju alla men jag har inte tränat regelbundet den här tiden förut.
Det var kul att träna i en stor klass igen och kul att äta frukost tillsammans.
Sen har jag jobbat kväll och nu väntar sängen och en stund på spikmattan.
Ny klass och ny föken!
Fr Frida är tillbaka men jobbar inte full tid så de första lektionerna den här terminen har nya fröken A-F.
Klassen är egentligen inte heller så ny, jag känner ju alla men jag har inte tränat regelbundet den här tiden förut.
Det var kul att träna i en stor klass igen och kul att äta frukost tillsammans.
Sen har jag jobbat kväll och nu väntar sängen och en stund på spikmattan.
tisdag 1 september 2009
1:a September
Om inte barnens pappa fanns skulle de inte ha mycket saker sparade när de är vuxna.
Jag tycker det är kul att spara ett litet tag, sen tappar sakerna jag sparat sitt värde och jag vill kasta och rensa ut.
Ibland lite för mycket saker.
Min man är precis tvärt om och nästan gråter om han tvingas kasta nåt som är helt eller fint ( med hans ögon sett, så klart...)
Men när det blir höst händer nåt... då får vi plötsligt ombytta roller.
Jag förvandlas till superekorren ,som bara vill koka äppelmos och torka äppelringar ,medans mannen står brevid och väser:
-"inte en burk sylt till, vi har ju kvar sen flera år tillbaka".
Visst är det konstigt?
Jag tycker det är kul att spara ett litet tag, sen tappar sakerna jag sparat sitt värde och jag vill kasta och rensa ut.
Ibland lite för mycket saker.
Min man är precis tvärt om och nästan gråter om han tvingas kasta nåt som är helt eller fint ( med hans ögon sett, så klart...)
Men när det blir höst händer nåt... då får vi plötsligt ombytta roller.
Jag förvandlas till superekorren ,som bara vill koka äppelmos och torka äppelringar ,medans mannen står brevid och väser:
-"inte en burk sylt till, vi har ju kvar sen flera år tillbaka".
Visst är det konstigt?
söndag 30 augusti 2009
Nu förstår jag sockor...
I sommar har jag stickat en hel del, just sockor.
Jag hade aldrig gjort det innan och behövde en hel del hjälp för att ta mig igenom det första paret.
Och jag förstod egentligen inte hur det gick till...rätt som det var låg det liksom bara en strumpa där med häl och allt, utan att jag fattade vad jag hade gjort.
Efter första paret var jag lite modigare och tänkte att det här fixar jag väl utan Maj-Britt ( det finns en Maj-Britt i närheten för de flesta...)
men nåt såg inte rätt ut, efter ett tag.... Jag var liksom tvungen att bara sticka aviga för att få slätstickning när det borde vara räta...
Så kom S på besök och jag visade henne den mystiska stickningen.-"men du stickar ju baklänges!" -"Och jag tror faktiskt att du har gjort en och en halv häl! Det här får vi göra om..."
Jag var inte redo helt enkelt.
Men sen, nästa par, klarade jag helt ensam!
Och plötsligt förstod jag vad det var som hände under stickandets gång.
Vilka maskor som skulle bli en häl och vad som var ovansida och undersida på sockan.
Jag förstod sockor helt enkelt.
Att säga att jag KAN sockor är därmed inte riktigt samma sak, men jag förstår så jag kan träna på egen hand.
Och precis så är det med yogan och alla övningar där: först fattar man inte vad läraren visar och tror aldrig att man själv ska kunna göra det samma.
Så provar man och tror att man gör något så när och sen förstod man att det inte var riktigt så och till slut trillar poletten ner och man ser övningen som den ska vara och man vet vad det är man strävar efter och hur man ska träna.
Man förstår även om man inte kan.
måndag 6 juli 2009
6 Juli
Hur lång tid tar det att upptäcka att man brutit en vana?
-" jag ÄÄÄÄLSKAR tomater, det äter jag jämt"
-"men du har ju inte ätit en tomat på ett halvår..."
Om man ser yogaövningarna som en slags medicin som kan användas för att bota nåt som inte är bra...
måste man inte också titta på VAD det är som orsakar problemet, i från början?
Om jag varje gång jag har huvudvärk tar en huvudvärkstablett, då försvinner huvudvärken. Men om jag inte ändrar på det som gjorde att jag fick huvudvärk ifrån början kommer den att komma tillbaka. Igen och igen och igen.
Samma sak med alla bekymmer och besvär.
Och samma sak även om vi använder en yogaövning istället för en värktablett.
Vi måste titta bakåt för att se vad det var som skapade hettan som gav oss huvudvärken och ändra där.
Så kanske vi blir av med problemet en gång för alla.
-" jag ÄÄÄÄLSKAR tomater, det äter jag jämt"
-"men du har ju inte ätit en tomat på ett halvår..."
Om man ser yogaövningarna som en slags medicin som kan användas för att bota nåt som inte är bra...
måste man inte också titta på VAD det är som orsakar problemet, i från början?
Om jag varje gång jag har huvudvärk tar en huvudvärkstablett, då försvinner huvudvärken. Men om jag inte ändrar på det som gjorde att jag fick huvudvärk ifrån början kommer den att komma tillbaka. Igen och igen och igen.
Samma sak med alla bekymmer och besvär.
Och samma sak även om vi använder en yogaövning istället för en värktablett.
Vi måste titta bakåt för att se vad det var som skapade hettan som gav oss huvudvärken och ändra där.
Så kanske vi blir av med problemet en gång för alla.
fredag 3 juli 2009
3:e Juli
Vad är det som gör att så många är så snabba att placera in sig i ett fack eller en grupp?
Har det med identitet och självkännslan att göra?
"Jag tränar på det här sättet"
"min kropp är på det där viset"
"jag tycker om att göra de här sakerna"
"jag gillar att äta den här sortens mat"
Och sen är det som att det som hänt en eller ett par gånger är ALLTID, på samma sätt.
Visst är det konstigt?
Om man rannsakar och tittar närmare ser man att det tog väldigt kort tid innan personen ansåg sig ha den här vanan.
Borde man inte låta det gå åtminstone ett par veckor när man undersöker "är jag på det här sättet" innan man bestämt påstår att man är det?
Oavsett om det är en possitiv eller negativ egenskap man tillskriver sig tror jag att det är lätt att den fastnar och blir befäst och sedan är svår att sudda ut även om man ändrar sig...
Det är inte så lätt att se klart på sig själv och upptäcka att "sån är jag inte längre"
Och då är det kanske bättre att inte låsa fast sig i några fack alls.
Självinsikt...
Om vi inte sa saker om oss själva som om det vore sanningar utan istället varje dag ställde oss frågan:"vad tycker jag om?"
"Vad tycker jag om att göra?"
Och inte bara slentrianmässigt serverade oss det som vi alltid brukar...
Vad skulle hända då?
Om vi lyssnade inåt och frågade oss själva vad som tidigare fått oss att må bra.
Vad som vi tidigare gjort oss glada och på bra humör, och vad vi kännt oss friska och starka av att äta.
Att gå på instinkt
Vad skulle hända då?
Kan vi inte sluta tala om för oss själva att vi är på det ena eller det andra sättet och bara fortsätta att göra allt som vi tycker om och mår bra av?
Har det med identitet och självkännslan att göra?
"Jag tränar på det här sättet"
"min kropp är på det där viset"
"jag tycker om att göra de här sakerna"
"jag gillar att äta den här sortens mat"
Och sen är det som att det som hänt en eller ett par gånger är ALLTID, på samma sätt.
Visst är det konstigt?
Om man rannsakar och tittar närmare ser man att det tog väldigt kort tid innan personen ansåg sig ha den här vanan.
Borde man inte låta det gå åtminstone ett par veckor när man undersöker "är jag på det här sättet" innan man bestämt påstår att man är det?
Oavsett om det är en possitiv eller negativ egenskap man tillskriver sig tror jag att det är lätt att den fastnar och blir befäst och sedan är svår att sudda ut även om man ändrar sig...
Det är inte så lätt att se klart på sig själv och upptäcka att "sån är jag inte längre"
Och då är det kanske bättre att inte låsa fast sig i några fack alls.
Självinsikt...
Om vi inte sa saker om oss själva som om det vore sanningar utan istället varje dag ställde oss frågan:"vad tycker jag om?"
"Vad tycker jag om att göra?"
Och inte bara slentrianmässigt serverade oss det som vi alltid brukar...
Vad skulle hända då?
Om vi lyssnade inåt och frågade oss själva vad som tidigare fått oss att må bra.
Vad som vi tidigare gjort oss glada och på bra humör, och vad vi kännt oss friska och starka av att äta.
Att gå på instinkt
Vad skulle hända då?
Kan vi inte sluta tala om för oss själva att vi är på det ena eller det andra sättet och bara fortsätta att göra allt som vi tycker om och mår bra av?
3 Juli
Ni vet den här "sekt-drycken" som alla yogisar dricker hela tiden, eller åtminstone när de är på läger eller har ont i halsen...jag har kommit på att om man gör den riktigt stark och häller den i barnens is-glass formar så får man super god is-glass!
Recept:
Pressa en citron
riv ungefär 1 msk ingefära på näst finaste sidan på rivjärnet
1 msk honung
Rör ut honungen i citronsaften och blanda i ingefärs rivet, låt stå och dra en stund och sila sen bort rivet. Häll upp i formarna och frys in. Klart!
Recept:
Pressa en citron
riv ungefär 1 msk ingefära på näst finaste sidan på rivjärnet
1 msk honung
Rör ut honungen i citronsaften och blanda i ingefärs rivet, låt stå och dra en stund och sila sen bort rivet. Häll upp i formarna och frys in. Klart!
fredag 19 juni 2009
19:e Juni
Alla har överskotts energi första veckan av sommarlovet...
som om pulsen är den samma fast vi är lediga.
Så alla vill ut och springa i skogen, tankar ner träningsprogram från nätet och startar massor med projekt.
Som om energin är samma och att den måste ut nånstans.
Jag har tränat Balakrama hela veckan och den är ju så där power som passar nu, men i morse var jag snorig...
kan det vara kroppens sätt att tvinga till sig lite lugn och ro?
Nåja det fick den : ett lugnt sjukpass med framåtböjar.
Jag tror att proppen kommer att gå ur alla, snart, när vi förstår att vi är lediga och kan lata oss...
som om pulsen är den samma fast vi är lediga.
Så alla vill ut och springa i skogen, tankar ner träningsprogram från nätet och startar massor med projekt.
Som om energin är samma och att den måste ut nånstans.
Jag har tränat Balakrama hela veckan och den är ju så där power som passar nu, men i morse var jag snorig...
kan det vara kroppens sätt att tvinga till sig lite lugn och ro?
Nåja det fick den : ett lugnt sjukpass med framåtböjar.
Jag tror att proppen kommer att gå ur alla, snart, när vi förstår att vi är lediga och kan lata oss...
måndag 15 juni 2009
15:e juni
Jobbat helg...träningen blir lite halvhjärtad...
Och i dag, första semesterdagen!
Jag gick upp tidigt och åkte in till Lotus för att träna...
innan jag gick in kollade jag mobilen och såg att S inte skulle komma.
Jag var först så jag låste upp, gick in och tände ljus och rökelse och väntade en stund, men ingen mer dök upp...
ja, ja, jag var ju där i alla fall så det var ju bara att träna då.
Jag gjorde ett bra och grundligt pass med balakrama.
Det känns som att det är bra att köra den serien ett tag i början av lovet för att liksom väcka upp kroppen lite nu när jag har lite mer tid fokus på min egna träning.
Och kroppen tycker det är kul!
Inte så mycket övningar efter serien bara Navasana och paschimottanasana.
Det känndes som att jag hade gott om tid så jag satt kvar och gjorde lite zazen efter yogan.
Skönt och länge sen...
Jag ville inte äta frukost ensam så jag åkte hem och kokade gröt och väckte familjen.
Sen har vi bakat bullar och spelat yatzy. Sommarlov!
Och i dag, första semesterdagen!
Jag gick upp tidigt och åkte in till Lotus för att träna...
innan jag gick in kollade jag mobilen och såg att S inte skulle komma.
Jag var först så jag låste upp, gick in och tände ljus och rökelse och väntade en stund, men ingen mer dök upp...
ja, ja, jag var ju där i alla fall så det var ju bara att träna då.
Jag gjorde ett bra och grundligt pass med balakrama.
Det känns som att det är bra att köra den serien ett tag i början av lovet för att liksom väcka upp kroppen lite nu när jag har lite mer tid fokus på min egna träning.
Och kroppen tycker det är kul!
Inte så mycket övningar efter serien bara Navasana och paschimottanasana.
Det känndes som att jag hade gott om tid så jag satt kvar och gjorde lite zazen efter yogan.
Skönt och länge sen...
Jag ville inte äta frukost ensam så jag åkte hem och kokade gröt och väckte familjen.
Sen har vi bakat bullar och spelat yatzy. Sommarlov!
fredag 12 juni 2009
12:e Juni
Morgonträning med Yoga-tjejerna.
Det är lite konstigt att när S och jag står och gör femtio rotationer så tar ändå vår träning ungefär lika lång tid som för dom som bara roterar typ åtta varv...
jag tror att det beror på att vi när uppvärmningen är klar bara gör strikt tre andetag i varje possition genom serien, medans de andra vet att de har mer tid och därför stannar längre i varje moment.
Hur som hellst är vi klara samtidigt...och kan äta frukost samtidigt.
I går var det skolavslutning och i dag har lillasyster student, i ösregn...efter det ska vi skjutsa M till ett disco i Arboga, phu.
Jag vill ha långtråkiga och varma, sköna semesterdagar. Nu!
Det är lite konstigt att när S och jag står och gör femtio rotationer så tar ändå vår träning ungefär lika lång tid som för dom som bara roterar typ åtta varv...
jag tror att det beror på att vi när uppvärmningen är klar bara gör strikt tre andetag i varje possition genom serien, medans de andra vet att de har mer tid och därför stannar längre i varje moment.
Hur som hellst är vi klara samtidigt...och kan äta frukost samtidigt.
I går var det skolavslutning och i dag har lillasyster student, i ösregn...efter det ska vi skjutsa M till ett disco i Arboga, phu.
Jag vill ha långtråkiga och varma, sköna semesterdagar. Nu!
tisdag 9 juni 2009
9:e Juni
Sista lektionen på Lotus.
Nu sommarlov.
Jag fortsatte med balansövningarna.
Försökte vara lite lättsam och lekfull.
Inspirera och motivera inför ett långt sommarlov med ensam träning.
Hoppas att de tyckte det var roligt.
Hoppas de tränar på bra och hittar dit själva.
När jag skulle köpa min frukost sa tjejen i kassan:
-"du behöver inte betala, Damen i rosa tröja bjuder dig på frukost!"
Det var K som ville tacka för terminen som gått. Gulligt och snällt... Oväntat. Jag blev glad!
Jag jobbar kväll...
Jag ska dra lite ogräs innan jag åker till jobbet.
Nu sommarlov.
Jag fortsatte med balansövningarna.
Försökte vara lite lättsam och lekfull.
Inspirera och motivera inför ett långt sommarlov med ensam träning.
Hoppas att de tyckte det var roligt.
Hoppas de tränar på bra och hittar dit själva.
När jag skulle köpa min frukost sa tjejen i kassan:
-"du behöver inte betala, Damen i rosa tröja bjuder dig på frukost!"
Det var K som ville tacka för terminen som gått. Gulligt och snällt... Oväntat. Jag blev glad!
Jag jobbar kväll...
Jag ska dra lite ogräs innan jag åker till jobbet.
måndag 8 juni 2009
8:e Juni
Jag blir lätt lite för intensiv.
Och, brinner lite för fort och tröttnar:(
Om jag istället höll tillbaka litet, bara litegrann.
Skulle jag bli mer uthållig då?
Eller bara latare?
Ett exempel:jag bestämmer mig för att träna lite extra på en särskild övning, tex samakonasana...
jag beslutar mig för att vara kvar tio andetag varje träningspass istället för tre.
Och håller ut i ett par dagar, kanske en vecka och tröttnar/ byter övning.
Om jag istället gjorde som i Paris- ökade två andetag per vecka eller kanske bara tre extra andetag totalt.
Skulle det bli annorlunda då?
Just nu känner jag mig i alla fall väldigt lugn och trygg med att bara göra sekvenserna precis som de är utan nåt extra...
Tre andetag i varje övning.
Lugnt, långsamt med bra uddiyanas.
Det känns som att jag ivarjefall arbetar mer väl med det jag har när jag inte behöver öka på och prestera mer utan istället ska hitta det som finns i det lilla, det smala.
Skön känsla, hoppas den varar ett tag.
Och, brinner lite för fort och tröttnar:(
Om jag istället höll tillbaka litet, bara litegrann.
Skulle jag bli mer uthållig då?
Eller bara latare?
Ett exempel:jag bestämmer mig för att träna lite extra på en särskild övning, tex samakonasana...
jag beslutar mig för att vara kvar tio andetag varje träningspass istället för tre.
Och håller ut i ett par dagar, kanske en vecka och tröttnar/ byter övning.
Om jag istället gjorde som i Paris- ökade två andetag per vecka eller kanske bara tre extra andetag totalt.
Skulle det bli annorlunda då?
Just nu känner jag mig i alla fall väldigt lugn och trygg med att bara göra sekvenserna precis som de är utan nåt extra...
Tre andetag i varje övning.
Lugnt, långsamt med bra uddiyanas.
Det känns som att jag ivarjefall arbetar mer väl med det jag har när jag inte behöver öka på och prestera mer utan istället ska hitta det som finns i det lilla, det smala.
Skön känsla, hoppas den varar ett tag.
söndag 7 juni 2009
7:e juni
I Torsdags var vi på utflykt med lärargruppen.
Fr Frida tog oss med på hemlig resa, till Granhammar visade det sig.
Där kunde man prova deras hemtillverkade får ost och klappa deras två JÄTTESTORA irländska varghundar.
Massor med garn sålde de också och de hade en fin butik där man kunde köpa lokalt mjöl,gryn, ort ,glass och en massa andra saker. Vi fick en stor påse med ost och marmelad och sen fick vi välja ett garn som vi gillade och ta med oss hem! Nu är alla sticksugna igen!
Nästa dag träffades vi igen och tränade nere på Lotus...jag har bestämmt att jag ska fortsätta med alla rotationer och 16 andetag i Tittibasana.
Alla träningspass, om det så är det enda som blir gjort.
Allt är plötsligt så "back to basic" så att träna Balakrama känns plötsligt helt rätt.( jag kommer att variera och göra alla serier under sommaren men jag börjar nog med Balakrama)
Och att som jag göra få asanas och ha mest fokus på sekvenserna är också helt rätt...och båten, och båten och båten;)
M har i flera dagar pratat om att det är en fågel i skorstenen...men jag har jobbat och varit på yogan och kommit hem sent och inte fattat riktigt vad hon menat.
Vi har fåglar i en ventil som bygger bo där varje år men de trivs med att ha det så och jag trodde det här var nåt liknande...
tills i Fredags kväll, då fattade jag att en fågel ramlat ner igenom skorstenen och satt fast precis i rökgången till braskaminen i matsalen.
Så när vi satt och åt kvällsmat kraxade den hjärtskärande hela tiden och kunde inte komma ut.
-"den där får ni aldrig ut, sa L...han kommer att dö därinne"
Men jag höll inte med utan var fast besluten att få ut fågeln.
Jag öppnade luckan, och det är som en byggsats med täljstens skivor.
Jag fick loss en och efter att ha ringt kamin gubben , ytterligare en...nu såg jag upp i rökkanalen och kunde se fågeln som satt fast bakom en järnpinne som satt tvärs över. Och där satt han fast...och pinnen kunde jag inte skruva loss.
Vi lockade och petade och försökte få honom ut.
Vi sträckte upp en liten skål med vatten och en ostbit (han hade inte ätit på tre dagar...)
Men han kunde inte komma igenom...Jag ringde till kamingubben och sa att han fick komma och hjälpa till men han kunde inte samma dag...så vi turades om att mata och vattna den lilla pippin och, sen som Nalle puh, när han fastnan i kanins hål bara trillade han ut!
Och satt tufsig och sotig i kaminen!
Vi lyfte ut honom och bjöd på nytt vatten och några daggmaskar...sen provade vi att sätta ut honom i ett av körsbärsträden och efter ett litet tag flög han lite svajjigt iväg!
Lyckligt slut! Och jag är så nöjd att vi inte gav upp utan försökte.
Fr Frida tog oss med på hemlig resa, till Granhammar visade det sig.
Där kunde man prova deras hemtillverkade får ost och klappa deras två JÄTTESTORA irländska varghundar.
Massor med garn sålde de också och de hade en fin butik där man kunde köpa lokalt mjöl,gryn, ort ,glass och en massa andra saker. Vi fick en stor påse med ost och marmelad och sen fick vi välja ett garn som vi gillade och ta med oss hem! Nu är alla sticksugna igen!
Nästa dag träffades vi igen och tränade nere på Lotus...jag har bestämmt att jag ska fortsätta med alla rotationer och 16 andetag i Tittibasana.
Alla träningspass, om det så är det enda som blir gjort.
Allt är plötsligt så "back to basic" så att träna Balakrama känns plötsligt helt rätt.( jag kommer att variera och göra alla serier under sommaren men jag börjar nog med Balakrama)
Och att som jag göra få asanas och ha mest fokus på sekvenserna är också helt rätt...och båten, och båten och båten;)
M har i flera dagar pratat om att det är en fågel i skorstenen...men jag har jobbat och varit på yogan och kommit hem sent och inte fattat riktigt vad hon menat.
Vi har fåglar i en ventil som bygger bo där varje år men de trivs med att ha det så och jag trodde det här var nåt liknande...
tills i Fredags kväll, då fattade jag att en fågel ramlat ner igenom skorstenen och satt fast precis i rökgången till braskaminen i matsalen.
Så när vi satt och åt kvällsmat kraxade den hjärtskärande hela tiden och kunde inte komma ut.
-"den där får ni aldrig ut, sa L...han kommer att dö därinne"
Men jag höll inte med utan var fast besluten att få ut fågeln.
Jag öppnade luckan, och det är som en byggsats med täljstens skivor.
Jag fick loss en och efter att ha ringt kamin gubben , ytterligare en...nu såg jag upp i rökkanalen och kunde se fågeln som satt fast bakom en järnpinne som satt tvärs över. Och där satt han fast...och pinnen kunde jag inte skruva loss.
Vi lockade och petade och försökte få honom ut.
Vi sträckte upp en liten skål med vatten och en ostbit (han hade inte ätit på tre dagar...)
Men han kunde inte komma igenom...Jag ringde till kamingubben och sa att han fick komma och hjälpa till men han kunde inte samma dag...så vi turades om att mata och vattna den lilla pippin och, sen som Nalle puh, när han fastnan i kanins hål bara trillade han ut!
Och satt tufsig och sotig i kaminen!
Vi lyfte ut honom och bjöd på nytt vatten och några daggmaskar...sen provade vi att sätta ut honom i ett av körsbärsträden och efter ett litet tag flög han lite svajjigt iväg!
Lyckligt slut! Och jag är så nöjd att vi inte gav upp utan försökte.
tisdag 2 juni 2009
2:a juni
I lördags var sista lektionen med fr Frida...
lite repetition av det vi har tittat på förut, Hunden och Hanoman och nu också Navasana-båten.
Mycket jobbigt!
Båten blev sommarens hemläxa.
I går tränade vi igen och tog efter frukosten en långpromenad ut till universitetet för att kolla på teater.
I dag hade jag morgonpass med en ny grupp...
vi har två veckor intensivträning med olika instruktörer varge dag nu när terminen är slut.
jag har fokus på balansövningar.
Meningen är att det ska vara lite kul och antusiasmerande pass som inspirerar till självträning i sommar.
Och, det verkade som att de hade kul och lite svettiga blev dom i alla fall.
Jag hade tänkt fixa lite i trädgården när jag kom hem men det bara regnar och regnar.
lite repetition av det vi har tittat på förut, Hunden och Hanoman och nu också Navasana-båten.
Mycket jobbigt!
Båten blev sommarens hemläxa.
I går tränade vi igen och tog efter frukosten en långpromenad ut till universitetet för att kolla på teater.
I dag hade jag morgonpass med en ny grupp...
vi har två veckor intensivträning med olika instruktörer varge dag nu när terminen är slut.
jag har fokus på balansövningar.
Meningen är att det ska vara lite kul och antusiasmerande pass som inspirerar till självträning i sommar.
Och, det verkade som att de hade kul och lite svettiga blev dom i alla fall.
Jag hade tänkt fixa lite i trädgården när jag kom hem men det bara regnar och regnar.
fredag 29 maj 2009
29: maj
Mens i dag...den jobbiga och krampiga sorten.
När vi var i Paris med Sander berättade han att under mensen blir kvinnans utandning extremt långsam.
De övningar som man brukar se som "mensövningar" påverkar andetaget i rätt riktning.
Baddha konasana gör utandningen kortare.
Samakonasana gör så att in och utandning blir lika långa.
Och optavista konasana påverkar också andetaget.
Det är så häftigt tycker jag!
Jag har tidigare trott att det bara har med typ livmoder och sånt, att det ska slappna av och bli lugnt.
Det sker väl också men med andetag och vajus blir det mer en hel bild.
Det är detta jag jobbar med i dag alltså...och att äta choklad.
När vi var i Paris med Sander berättade han att under mensen blir kvinnans utandning extremt långsam.
De övningar som man brukar se som "mensövningar" påverkar andetaget i rätt riktning.
Baddha konasana gör utandningen kortare.
Samakonasana gör så att in och utandning blir lika långa.
Och optavista konasana påverkar också andetaget.
Det är så häftigt tycker jag!
Jag har tidigare trott att det bara har med typ livmoder och sånt, att det ska slappna av och bli lugnt.
Det sker väl också men med andetag och vajus blir det mer en hel bild.
Det är detta jag jobbar med i dag alltså...och att äta choklad.
torsdag 28 maj 2009
28:e Maj
Var i stan igår och träffade yogatjejerna.
Vi tränade och åt frukost...efteråt gick jag och S upp på stan för att köpa en bok åt mig, det blev två...
Sen åkte jag hem för att kolla om min tvättmaskinslagare skulle komma.
Min tvättmaskin stannade med vatten i och blinkade surt, en kod, C2, stod det.
Det var förra Onsdagen...
Jag ringde till tvättmaskinslagaren och frågade vad det betydde.
-Det är nåt med pumpen, sa han.
-Det kan vara nåt som har fastnat, annars är hela pumpen paj...
Jag gick ner i källaren och öppnade rensluckan och släppte ut allt vatten och hittade två hårnålar.
Bra tänkte jag där var felet.
Men tvättmaskinen stannade igen, med samma kod.
Jag ringde upp tvättmaskinslagaren igen och frågade hur mycket man kunde göra själv och att jag inte kunde se nåt mer just...
och han började ge värsta suporten
-"hämta en ficklampa och en tång, och kolla om du ser nåt mer, sen skruvar du på det lilla gröna hjulet längst därinne osv.
Då, i alla fall, upptäcker jag ett rör in till höger, där vattnet förmodligen tappas ur, och där sitter en stenkula!
Någon har förmodligen haft den i byxfickan och...
Hur ska jag få ut den då?
Jag provar med dammsugaren ( den brukar ju kunna surpla i sig det mesta)
Sen får jag för mig att det är en dank och hämtar en magnet.
Petar med en ståltråd, försöker suga ut den med en slang från akvariet, men inget funkar.
Ber tillslut mannen att gå ner och kolla och han säger bara
-"det är ju klart att inte kulan kommer ut, hålet är ju för litet!
Nu börjar jag fundera på om det kanske är nåt som SKA finnas där inne och att det kanske är nåt annat fel.
Men han som skulle laga kom inte i går, men har lovat att komma i dag i stället.
Varje dag som går kommer tvätthögen en liten bit närmare taket:(
Jag har pratat i mina grupper om hur de ska ta hand om sin självträning över sommaren (det var A-f-E som började de här tankarna men jag tyckte det var så bra att jag har fört det vidare...)
Att man ska göra upp en rimlig plan över hur träningen ska se ut och följa det.
Man vet själv om det rimliga målet ska vara att träna varje dag eller varje månad. Det viktiga är att man gör det man har lovat sig själv inte hur mycket eller hur ofta.
Man kan ha EN övning som man vill göra eller uppvärmningen, eller hela serier.
Att inte vänta är också viktigt, har man betämmt en gång per vecka börjar man redan nästa vecka så att det inte blir ett uppehåll som bara växer och växer.
Det kan tyckas jobbigt att inte ha sommarlov och lata sig men det är lika jobbigt att börja om och ta igen det man har förlorat och man blir så besviken när man ser vad man har förlorat.
Då är det bättre att mjukt och snällt underhålla det man har byggt upp och man är nöjd över att kunna hålla det man lovat.
Men...det här är ju så lätt att säga till andra.
Har jag gjort upp någon egen plan?
Nej, men jag ska.
Jag går och tänker lite på hur den ska se ut.
Jag har så mycket som jag vill ha med och jag vet att jag brukar ta i lite mycket.
Det skulle ju vara realistiska mål...
I dag ska jag träna Moving. Det gjorde jag i går med, jag är så stel och trög i kroppen just nu och då är den sekvensen skön.
När terminen är slut är det lättare att ha fokus på sin egen träning...allt har sin tid.
Vi tränade och åt frukost...efteråt gick jag och S upp på stan för att köpa en bok åt mig, det blev två...
Sen åkte jag hem för att kolla om min tvättmaskinslagare skulle komma.
Min tvättmaskin stannade med vatten i och blinkade surt, en kod, C2, stod det.
Det var förra Onsdagen...
Jag ringde till tvättmaskinslagaren och frågade vad det betydde.
-Det är nåt med pumpen, sa han.
-Det kan vara nåt som har fastnat, annars är hela pumpen paj...
Jag gick ner i källaren och öppnade rensluckan och släppte ut allt vatten och hittade två hårnålar.
Bra tänkte jag där var felet.
Men tvättmaskinen stannade igen, med samma kod.
Jag ringde upp tvättmaskinslagaren igen och frågade hur mycket man kunde göra själv och att jag inte kunde se nåt mer just...
och han började ge värsta suporten
-"hämta en ficklampa och en tång, och kolla om du ser nåt mer, sen skruvar du på det lilla gröna hjulet längst därinne osv.
Då, i alla fall, upptäcker jag ett rör in till höger, där vattnet förmodligen tappas ur, och där sitter en stenkula!
Någon har förmodligen haft den i byxfickan och...
Hur ska jag få ut den då?
Jag provar med dammsugaren ( den brukar ju kunna surpla i sig det mesta)
Sen får jag för mig att det är en dank och hämtar en magnet.
Petar med en ståltråd, försöker suga ut den med en slang från akvariet, men inget funkar.
Ber tillslut mannen att gå ner och kolla och han säger bara
-"det är ju klart att inte kulan kommer ut, hålet är ju för litet!
Nu börjar jag fundera på om det kanske är nåt som SKA finnas där inne och att det kanske är nåt annat fel.
Men han som skulle laga kom inte i går, men har lovat att komma i dag i stället.
Varje dag som går kommer tvätthögen en liten bit närmare taket:(
Jag har pratat i mina grupper om hur de ska ta hand om sin självträning över sommaren (det var A-f-E som började de här tankarna men jag tyckte det var så bra att jag har fört det vidare...)
Att man ska göra upp en rimlig plan över hur träningen ska se ut och följa det.
Man vet själv om det rimliga målet ska vara att träna varje dag eller varje månad. Det viktiga är att man gör det man har lovat sig själv inte hur mycket eller hur ofta.
Man kan ha EN övning som man vill göra eller uppvärmningen, eller hela serier.
Att inte vänta är också viktigt, har man betämmt en gång per vecka börjar man redan nästa vecka så att det inte blir ett uppehåll som bara växer och växer.
Det kan tyckas jobbigt att inte ha sommarlov och lata sig men det är lika jobbigt att börja om och ta igen det man har förlorat och man blir så besviken när man ser vad man har förlorat.
Då är det bättre att mjukt och snällt underhålla det man har byggt upp och man är nöjd över att kunna hålla det man lovat.
Men...det här är ju så lätt att säga till andra.
Har jag gjort upp någon egen plan?
Nej, men jag ska.
Jag går och tänker lite på hur den ska se ut.
Jag har så mycket som jag vill ha med och jag vet att jag brukar ta i lite mycket.
Det skulle ju vara realistiska mål...
I dag ska jag träna Moving. Det gjorde jag i går med, jag är så stel och trög i kroppen just nu och då är den sekvensen skön.
När terminen är slut är det lättare att ha fokus på sin egen träning...allt har sin tid.
måndag 25 maj 2009
25:e maj
Hela helgen har vi varit ute i trädgården och grejat. Planterat rosor och byggt en trappa och burit sten, massor med sten. I går kom det två villiga grävare och hjälpte till att flytta jord, från komposten till trädgårdslandet. Tolv skottkärror sammanlagt. Det hade jag aldrig orkat själv! Som tack fick dom bullar och det var dom nöjda med!
Jag lyckades ställa mig i ett myrbo...jag är nog myrallergiker för jag har STORA upphöjda myrbett, överallt!
I dag fyller J. Vi var uppe tidigt, tidigt och kokade choklad och värmde mera bullar. Sen till jobbet och vidare till
Lotus. Sista Måndags-lektionen, lite tomt kommer det nog bli, tror jag.
Jag lyckades ställa mig i ett myrbo...jag är nog myrallergiker för jag har STORA upphöjda myrbett, överallt!
I dag fyller J. Vi var uppe tidigt, tidigt och kokade choklad och värmde mera bullar. Sen till jobbet och vidare till
Lotus. Sista Måndags-lektionen, lite tomt kommer det nog bli, tror jag.
tisdag 19 maj 2009
19 : e Maj
Jobbade tredje dan på raken i går och åkte direkt från jobbet till Lotus för att ha lektion.
Vi pratade om mat...inte några pekpinnar utan mer en reflektion över när och vad vi äter och hur olika mat påverkar oss på olika sätt.
De verkade tycka det var kul och frågade en massa.
Jag stannade kvar efteråt och var med på A-f-E s lektion...
Jag har sagt det förrut men jag måste säga det igen: det är så kul att gå på lektion!
Att inte behöva bestämma så mycket själv utan bara följa med när någon annan leder.
Det är ju så skönt och bekvämt.
Och nu den här terminen när vi inte har nån fröken varje vecka är vi så obortskämmda att allt är fullkommligt underbart.
Jag svettades och var lycklig över det!
Träningsvärk i dag- lycklig över det!
A-f är så duktig fröken!
Hon har den där milda ytan som gör att utan att man märker det jobbar på som 17.
Av det hon säger är ingenting onödigt. Inte en massa babbel som bara fyller ut, utan hon hittar kärnan och det som är viktigt och DET säger hon.
En del saker var så bra att jag nog kopierar det och använder själv på min nästa lektion;)
I dag sågs vi igen tidigt på morgonen. Jag, A-f-E, A-F och S. Det är också kul: att träna egen träning fast med andra, men kul på ett annat sätt.
Vi åt frukost på Brogrens och efter det hade jag typ tusen ärenden på stan.
Jag fattar inte hur de som jobbar rak vecka klarar av att uträtta det dom ska när dom är lediga.
Är jag ledig en vardag, som i dag, har jag oftast en lång lista på sånt som bara kan göras på vardagar.
Som boka tandläkartider och prata med hanrverkare och dyl.
Jag skulle inte klara mig utan lediga vardagar, tror jag.
Vi pratade om mat...inte några pekpinnar utan mer en reflektion över när och vad vi äter och hur olika mat påverkar oss på olika sätt.
De verkade tycka det var kul och frågade en massa.
Jag stannade kvar efteråt och var med på A-f-E s lektion...
Jag har sagt det förrut men jag måste säga det igen: det är så kul att gå på lektion!
Att inte behöva bestämma så mycket själv utan bara följa med när någon annan leder.
Det är ju så skönt och bekvämt.
Och nu den här terminen när vi inte har nån fröken varje vecka är vi så obortskämmda att allt är fullkommligt underbart.
Jag svettades och var lycklig över det!
Träningsvärk i dag- lycklig över det!
A-f är så duktig fröken!
Hon har den där milda ytan som gör att utan att man märker det jobbar på som 17.
Av det hon säger är ingenting onödigt. Inte en massa babbel som bara fyller ut, utan hon hittar kärnan och det som är viktigt och DET säger hon.
En del saker var så bra att jag nog kopierar det och använder själv på min nästa lektion;)
I dag sågs vi igen tidigt på morgonen. Jag, A-f-E, A-F och S. Det är också kul: att träna egen träning fast med andra, men kul på ett annat sätt.
Vi åt frukost på Brogrens och efter det hade jag typ tusen ärenden på stan.
Jag fattar inte hur de som jobbar rak vecka klarar av att uträtta det dom ska när dom är lediga.
Är jag ledig en vardag, som i dag, har jag oftast en lång lista på sånt som bara kan göras på vardagar.
Som boka tandläkartider och prata med hanrverkare och dyl.
Jag skulle inte klara mig utan lediga vardagar, tror jag.
fredag 15 maj 2009
15:e Maj
Jag har jobbat några dagar och vet inte om jag håller på att bli lite förkyld men jag har tagit det lugnt.
Tränat lite serier men inte svettigt och ansträngt.
Och lektionerna, det går ju bra, det är bara min nybörjargrupp som jag behöver träna tillsammans med, de andra pratar jag ju igenom...
I dag var jag i stan och tränade och fikade med A och S. Kul!
A berättade att hon hade gått igenom vilka övningar det fanns i Moving för att eleverna lättare skulle komma ihåg...
Vilken övning kommer sen då? frågade hon...
-det är ju gränden, sa en elev.
-Gränden? Vilken menar du så? sa A
-Ja den när man sträcker armarna uppåt och böjer sig åt sidan, sa eleven.
-Vem har sagt att den heter så?, frågade A.
-Det har H, hon har sagt att man ska göra som om man stod i en smal gränd och inte fick nudda husväggarna!
-Och sen kommer guldfiskskålarna!
Där gav väl typ A upp och insåg att hon fick stå för misstaget att låta mig vikariera i hennes grupp...-ja hon hade oss bara en gång men har redan förstört oss;) sa eleverna.
I kväll kommer D hem och familjen är hel.
Vi ska bak pizza och kolla "Svart katt, vit katt"
Tränat lite serier men inte svettigt och ansträngt.
Och lektionerna, det går ju bra, det är bara min nybörjargrupp som jag behöver träna tillsammans med, de andra pratar jag ju igenom...
I dag var jag i stan och tränade och fikade med A och S. Kul!
A berättade att hon hade gått igenom vilka övningar det fanns i Moving för att eleverna lättare skulle komma ihåg...
Vilken övning kommer sen då? frågade hon...
-det är ju gränden, sa en elev.
-Gränden? Vilken menar du så? sa A
-Ja den när man sträcker armarna uppåt och böjer sig åt sidan, sa eleven.
-Vem har sagt att den heter så?, frågade A.
-Det har H, hon har sagt att man ska göra som om man stod i en smal gränd och inte fick nudda husväggarna!
-Och sen kommer guldfiskskålarna!
Där gav väl typ A upp och insåg att hon fick stå för misstaget att låta mig vikariera i hennes grupp...-ja hon hade oss bara en gång men har redan förstört oss;) sa eleverna.
I kväll kommer D hem och familjen är hel.
Vi ska bak pizza och kolla "Svart katt, vit katt"
söndag 10 maj 2009
10:e maj
Ledig helg...
Jag har tränat, gamla Balakrama!
Helt plötsligt är den serien ny och jätterolig.
Legat på spikmattan, mediterat och masserat.
Skönt när man verkligen är ledig då man är ledig.
I morse väcktes jag och L av V och A som kom in tassande med...frukost på sängen!
Och inte vilken frukost som hellst, på hemkunskapen hade A lärt sig göra fattiga riddare och det var det han och lillebror fixat till på morgonen. *Mamma rörd till tårar*, nästan.
Fattiga riddare: (tamas så det ryker men väldigt gott!)
för en portion...
2 skivor vitt bröd
1/2 dl mjölk
2 msk vetemjöl
1 ägg
en nypa salt
Gör så här:
1. Vispa ihop mjölk vetemjöl och salt i en bunke.
2. Tillsätt ägget och vispa till en slät smet.
3. Doppa brödskivorna en och en i äggblandningen( se till att skivorna är helt täckta)
4. Lägg skivorna på en tallrik.
5. Smält smör tills det är ljusbrunt i en stekpanna och stek brödskivorna gyllenbruna.
6. Servera med kanel och socker.
Jag har tränat, gamla Balakrama!
Helt plötsligt är den serien ny och jätterolig.
Legat på spikmattan, mediterat och masserat.
Skönt när man verkligen är ledig då man är ledig.
I morse väcktes jag och L av V och A som kom in tassande med...frukost på sängen!
Och inte vilken frukost som hellst, på hemkunskapen hade A lärt sig göra fattiga riddare och det var det han och lillebror fixat till på morgonen. *Mamma rörd till tårar*, nästan.
Fattiga riddare: (tamas så det ryker men väldigt gott!)
för en portion...
2 skivor vitt bröd
1/2 dl mjölk
2 msk vetemjöl
1 ägg
en nypa salt
Gör så här:
1. Vispa ihop mjölk vetemjöl och salt i en bunke.
2. Tillsätt ägget och vispa till en slät smet.
3. Doppa brödskivorna en och en i äggblandningen( se till att skivorna är helt täckta)
4. Lägg skivorna på en tallrik.
5. Smält smör tills det är ljusbrunt i en stekpanna och stek brödskivorna gyllenbruna.
6. Servera med kanel och socker.
torsdag 7 maj 2009
7: e Maj
Sanga är ett Buddhistord som betyder ungefär att man har en andlig gemenskap...
och jag tänker att det kan vara lite olika saker.
Till exempel att man hjälper varandra att följa det spår man har valt även när det är lite svårt.
Ganska konkret...
mer difus är väl att dela samma andliga kännsla.
Att det finns andra helt enkelt som gör samma saker som man själv och tror på samma saker som en själv, som man får stöd av.
Det krävs egentligen inte ett konkret möte...bara att veta att någon annan har samma tro som en själv, även om den personen är på andra sidan jorden är ett stöd.
Också saker omkring oss kan vara Sanga.
Sådant som påminner oss om vad som är det viktiga i livet och håller oss på rätt väg.
Inget styrande och ställande, alltså mer som ett gnistrande stjärnspår, bara att lyssna till och följa.
Detta är ju alltså min MYCKET fria tolkning av hur min Sanga ser ut...
men det som jag egentligen ville komma till är att jag tycker att jag hittar en massa Sanga i yogan som det aldrig talas om.
Den "riktiga" yogin klarar sig ensam och ska träna så.
Men jag får jättemycket stöd av att träna tillsammans med andra.
Även om jag gör min egen träning finn de andra där i rummet och jag känner av deras energi och får en massa extra energi av dem.
Att veta att de tränar hemma samtidigt som jag står hemma hos mig är också stärkande att veta.
När alla frågor dyker upp är det ovärdeligt att kunna bolla dem mot någon.
Jag tror att om jag inte tränat i klass hade jag slutat med yoga ganska fort.
Det här tycker jag är precis samma sak, som Sanga, men man hör aldrig nån säga att det är så här och att det finns saker som är possitiva med det.
Samma sak att ha en lärare...jag skulle inte klara mig utan det. Ett tag, jovisst, men ganska snart skulle jag fundera på om jag inte dragit mig till med någon olat, hittat på ett eget sätt att smyga mig runt ett problem och diciplinen att träna utan att någon tjatade lite på mig, ja jag känner mig själv och vet hur mycket/litet träning det skulle bli;)
Nästa termin kommer att bli perfekt: mycket självträning, men vi kommer att ha fr Frida på flera helgträningspass där hon har sitt vakande öga/varma hand över oss.
och jag tänker att det kan vara lite olika saker.
Till exempel att man hjälper varandra att följa det spår man har valt även när det är lite svårt.
Ganska konkret...
mer difus är väl att dela samma andliga kännsla.
Att det finns andra helt enkelt som gör samma saker som man själv och tror på samma saker som en själv, som man får stöd av.
Det krävs egentligen inte ett konkret möte...bara att veta att någon annan har samma tro som en själv, även om den personen är på andra sidan jorden är ett stöd.
Också saker omkring oss kan vara Sanga.
Sådant som påminner oss om vad som är det viktiga i livet och håller oss på rätt väg.
Inget styrande och ställande, alltså mer som ett gnistrande stjärnspår, bara att lyssna till och följa.
Detta är ju alltså min MYCKET fria tolkning av hur min Sanga ser ut...
men det som jag egentligen ville komma till är att jag tycker att jag hittar en massa Sanga i yogan som det aldrig talas om.
Den "riktiga" yogin klarar sig ensam och ska träna så.
Men jag får jättemycket stöd av att träna tillsammans med andra.
Även om jag gör min egen träning finn de andra där i rummet och jag känner av deras energi och får en massa extra energi av dem.
Att veta att de tränar hemma samtidigt som jag står hemma hos mig är också stärkande att veta.
När alla frågor dyker upp är det ovärdeligt att kunna bolla dem mot någon.
Jag tror att om jag inte tränat i klass hade jag slutat med yoga ganska fort.
Det här tycker jag är precis samma sak, som Sanga, men man hör aldrig nån säga att det är så här och att det finns saker som är possitiva med det.
Samma sak att ha en lärare...jag skulle inte klara mig utan det. Ett tag, jovisst, men ganska snart skulle jag fundera på om jag inte dragit mig till med någon olat, hittat på ett eget sätt att smyga mig runt ett problem och diciplinen att träna utan att någon tjatade lite på mig, ja jag känner mig själv och vet hur mycket/litet träning det skulle bli;)
Nästa termin kommer att bli perfekt: mycket självträning, men vi kommer att ha fr Frida på flera helgträningspass där hon har sitt vakande öga/varma hand över oss.
tisdag 5 maj 2009
5:e Maj
Lite blå...kursen som vi dansade i helgen hette Heart Traveling och det var verkligen ett bra namn.
Efter fyra dagars dansande var hjärtat öppet stort och varmt och det där hänger kvar även när man kommer hem.
Allt som är vanligt känns plötsligt så stort och hårt och kallt och väldigt bullrigt och högt ljud.
Att kroppen saknar hud och alla kännslor sitter utanpå gör att man är väldigt sårbar och bör handskas försiktigt med...
Jag ville bara träna ett sittande pass, riktigt soft och stilla och jag var lite orolig över att jag hade en lektion senare på kvällen.
Hur skulle det bli att stå helt oskyddad inför en hel klass?
Men under dagen blev det bättre och jag var vid gott mod när jag åkte in till stan.
Jag skulle prata om Sarpan.
Inte titta på så mycket detaljer men försöka hitta formen för hur den ser ut nu.
Hela tiden ändrar sig våra övningar lite lite grann, och det är svår att veta vad som verkligen är nytt och vad man själv har kommit underfund med och insett och vad man hittat på själv.
Ibland ser man saker, som i och för sig faktiskt finns där, men som är mera moves som den som visar lagt sig till med än nåt som hör till själva rörelsen.
Jag hade väl samlat ihop klassen och kommit en liten bit in i uppvärmningen när det hörs ett vov-vov.
Alla hoppar till men fortsätter ändå...nytt vov-vov.
Nu stannar jag upp och säger att
-"den som har glömt att stänga av mobiltelefonen kan gå och göra det så att vi får lugn och ro"
- men det är ingen som har mobilen på...
Nytt vov-vov.
- men jag hör ju att den skäller säger jag.
-Ja men det är en riktig hund!
Alltså har någon tagit med sig sin lilla "Paris-Hilton-hund till yogan!
Och den är nu utanför dojon och skäller och snuffar under dörren...inte så lätt att hålla fokus då...
Det blir lite upplopp i salen när vi kommer till Sarpan och det visar sig att det fanns många olika varianter på övningen inne i salen.
Vi får nog hålla på ett par veckor med den så att alla hittar samma form.
Efter yogan är jag bjuden till S på avskeds middag med dansparet och chanting.
Det är en mysig kväll och många fina sånger.( jag spelade in flera av dem på mobilen )
I dag är jag ledig och ska bara vara hemma.
Inte iväg någonstans.
Efter fyra dagars dansande var hjärtat öppet stort och varmt och det där hänger kvar även när man kommer hem.
Allt som är vanligt känns plötsligt så stort och hårt och kallt och väldigt bullrigt och högt ljud.
Att kroppen saknar hud och alla kännslor sitter utanpå gör att man är väldigt sårbar och bör handskas försiktigt med...
Jag ville bara träna ett sittande pass, riktigt soft och stilla och jag var lite orolig över att jag hade en lektion senare på kvällen.
Hur skulle det bli att stå helt oskyddad inför en hel klass?
Men under dagen blev det bättre och jag var vid gott mod när jag åkte in till stan.
Jag skulle prata om Sarpan.
Inte titta på så mycket detaljer men försöka hitta formen för hur den ser ut nu.
Hela tiden ändrar sig våra övningar lite lite grann, och det är svår att veta vad som verkligen är nytt och vad man själv har kommit underfund med och insett och vad man hittat på själv.
Ibland ser man saker, som i och för sig faktiskt finns där, men som är mera moves som den som visar lagt sig till med än nåt som hör till själva rörelsen.
Jag hade väl samlat ihop klassen och kommit en liten bit in i uppvärmningen när det hörs ett vov-vov.
Alla hoppar till men fortsätter ändå...nytt vov-vov.
Nu stannar jag upp och säger att
-"den som har glömt att stänga av mobiltelefonen kan gå och göra det så att vi får lugn och ro"
- men det är ingen som har mobilen på...
Nytt vov-vov.
- men jag hör ju att den skäller säger jag.
-Ja men det är en riktig hund!
Alltså har någon tagit med sig sin lilla "Paris-Hilton-hund till yogan!
Och den är nu utanför dojon och skäller och snuffar under dörren...inte så lätt att hålla fokus då...
Det blir lite upplopp i salen när vi kommer till Sarpan och det visar sig att det fanns många olika varianter på övningen inne i salen.
Vi får nog hålla på ett par veckor med den så att alla hittar samma form.
Efter yogan är jag bjuden till S på avskeds middag med dansparet och chanting.
Det är en mysig kväll och många fina sånger.( jag spelade in flera av dem på mobilen )
I dag är jag ledig och ska bara vara hemma.
Inte iväg någonstans.
lördag 2 maj 2009
2:a Maj
Dans helg.
På Valborg var både jag och L inne i örebro och dansade!
Han var där för första gången och jag tyckte att det var så roligt att dansa med honom!
Jag har försökt att inte fråga så mycket om vad han tyckte för jag vill att det ska komma från honom själv men det är svårt, jag vill ju så gärna veta hur han tyckte det var.
Av det jag kunde se tror jag att han trivdes ganska bra...sen är det ju många nya rörelser om man inte har dansat förut och många ord att komma ihåg så jag tror att han var ganska trött när vi åkte hem.
I går fortsatte jag danshelgen ensam.
Vi hade en liten trumlektion mitt på dagen och det var riktigt roligt.
Nu vill jag köpa mig en trumma och gå på trumkurs!
Vi gjorde en del gång-övningar också som var otroligt häftiga.
En där man jobbade i par.
En stod bakom den andre och först tonade in hur den kändes.
Sen började den främsta personen att gå...sin alldeles vanliga gång. Och den bakom skulle följa med och försöka gå lika dant, med samma rörelsemönster och samma känsla.
Efter det bytte man och sen bytte man tillbaka.
Nu efter att ha gått en bit steg den som var först åt sidan och den bakom fortsatte att gå...
och, det var som att se sig själv kliva förbi och fortsätta gå, fast man själv stod stilla!
Som en astralkropp. Jättecoolt!
Tre danspass varje dag. Tufft men jätte roligt.
På nåt sätt tror jag att det är bra att göra en del saker riktigt mycket under exempelvis en helg, så att man blir lite utmattad och släpper det man vanligtvis håller tag om och bara ger sig hän...
I dag skolkar jag på förmiddagen.
Jag ska följa med V och titta på när han springer Vedevågsloppet, och hejja!
I kväll åker jag tillbaka till dansen och efteråt ska jag sova hos S.
Sen är det avslutning i morgon.
På Valborg var både jag och L inne i örebro och dansade!
Han var där för första gången och jag tyckte att det var så roligt att dansa med honom!
Jag har försökt att inte fråga så mycket om vad han tyckte för jag vill att det ska komma från honom själv men det är svårt, jag vill ju så gärna veta hur han tyckte det var.
Av det jag kunde se tror jag att han trivdes ganska bra...sen är det ju många nya rörelser om man inte har dansat förut och många ord att komma ihåg så jag tror att han var ganska trött när vi åkte hem.
I går fortsatte jag danshelgen ensam.
Vi hade en liten trumlektion mitt på dagen och det var riktigt roligt.
Nu vill jag köpa mig en trumma och gå på trumkurs!
Vi gjorde en del gång-övningar också som var otroligt häftiga.
En där man jobbade i par.
En stod bakom den andre och först tonade in hur den kändes.
Sen började den främsta personen att gå...sin alldeles vanliga gång. Och den bakom skulle följa med och försöka gå lika dant, med samma rörelsemönster och samma känsla.
Efter det bytte man och sen bytte man tillbaka.
Nu efter att ha gått en bit steg den som var först åt sidan och den bakom fortsatte att gå...
och, det var som att se sig själv kliva förbi och fortsätta gå, fast man själv stod stilla!
Som en astralkropp. Jättecoolt!
Tre danspass varje dag. Tufft men jätte roligt.
På nåt sätt tror jag att det är bra att göra en del saker riktigt mycket under exempelvis en helg, så att man blir lite utmattad och släpper det man vanligtvis håller tag om och bara ger sig hän...
I dag skolkar jag på förmiddagen.
Jag ska följa med V och titta på när han springer Vedevågsloppet, och hejja!
I kväll åker jag tillbaka till dansen och efteråt ska jag sova hos S.
Sen är det avslutning i morgon.
onsdag 29 april 2009
29:e April
Träffade A-f och s på Lotus i morse och tränade...jag gjorde långa, långa uppvärmningen och Mowing.
Nu har jag kommit till 14 andetag i tittibasana!... och, nu är det lite övermäktigt att klara lika många andetag i BÅDE Chakri mandala och Tittibasana;)
Jag har fått ge mig.
Tränade lite på Frida-läxan och det går bättre och bättre, som allt som man ger en chans.
Efter träningen var det den obligatoriska frukosten, utan hallontryffel, den här veckan blev det gröt och kaksmulor!
När jag kom hem åkte L och jag till tippen.
Det är lite kul tycker jag.
Man får sortera saker och kasta bort saker.
Man kan kasta saker så att det flyger iväg och krasar och brakar.
Det är många saker som är roliga där.
I dag luktade det dessutom inte så mycket soptipp där som det brukar så det var ju också bra.
Jag åkte direkt till jobbet på avdelningsmöte och L åkte bussen hem.
Efter mötet jobbade jag och nu är jag hemma och hjälper dottern att bleka håret.
Från svart till ljusbrunt, inte helt enkelt och jag tror alltid att håret ska lossna och ligga på huvudkudden när hon vaknar...läskigt.
Ja, jag vet, jag har försökt att prata om att det inte är bra att färga och bleka håret och att man ska vara nöjd med sig själv och hur man ser ut.
Men, att prata med en fjortonåring är som att prata med en fjortonåring.
Nu har jag kommit till 14 andetag i tittibasana!... och, nu är det lite övermäktigt att klara lika många andetag i BÅDE Chakri mandala och Tittibasana;)
Jag har fått ge mig.
Tränade lite på Frida-läxan och det går bättre och bättre, som allt som man ger en chans.
Efter träningen var det den obligatoriska frukosten, utan hallontryffel, den här veckan blev det gröt och kaksmulor!
När jag kom hem åkte L och jag till tippen.
Det är lite kul tycker jag.
Man får sortera saker och kasta bort saker.
Man kan kasta saker så att det flyger iväg och krasar och brakar.
Det är många saker som är roliga där.
I dag luktade det dessutom inte så mycket soptipp där som det brukar så det var ju också bra.
Jag åkte direkt till jobbet på avdelningsmöte och L åkte bussen hem.
Efter mötet jobbade jag och nu är jag hemma och hjälper dottern att bleka håret.
Från svart till ljusbrunt, inte helt enkelt och jag tror alltid att håret ska lossna och ligga på huvudkudden när hon vaknar...läskigt.
Ja, jag vet, jag har försökt att prata om att det inte är bra att färga och bleka håret och att man ska vara nöjd med sig själv och hur man ser ut.
Men, att prata med en fjortonåring är som att prata med en fjortonåring.
tisdag 28 april 2009
28;e April
I går var fr Frida med på min lektion...lite nervöst och pirrigt.
Jag visste att hon skulle komma och vara med någon gång men inte vilken lektion.
Hon ska försöka gå på allas pass en gång den här terminen.
Mest för att få en känsla av hur det är att träna i gruppen och få en liten glimt av vad vi gör.
Jag valde att inte gå igenom nåt speciellt utan bara ha ett flöde rakt igenom.
Lite fel sa jag och glömde bort Hanoman, som vanligt, men på det hela taget var det väl ett ok pass.
Och ungefär som jag är: bra ibland och lite fel ibland.
I dag har jag jobbat kväll.
Jag tränade ett flytigt pass med Moving i morse
och har sen planterat om pelargoner och grävt ner min nya rabarb, och vattnat den.
Jag visste att hon skulle komma och vara med någon gång men inte vilken lektion.
Hon ska försöka gå på allas pass en gång den här terminen.
Mest för att få en känsla av hur det är att träna i gruppen och få en liten glimt av vad vi gör.
Jag valde att inte gå igenom nåt speciellt utan bara ha ett flöde rakt igenom.
Lite fel sa jag och glömde bort Hanoman, som vanligt, men på det hela taget var det väl ett ok pass.
Och ungefär som jag är: bra ibland och lite fel ibland.
I dag har jag jobbat kväll.
Jag tränade ett flytigt pass med Moving i morse
och har sen planterat om pelargoner och grävt ner min nya rabarb, och vattnat den.
söndag 26 april 2009
26:e April
Jag och A åkte iväg till stan vid nio i morse.
Först hämtade vi S och sen åkte vi ner till Waldorfskolan där vi skulle hjälpa till att laga mat till danshelgen som är i Valborg.
Soppa, soppa och soppa, lagade vi. Sen ska det visst vara knytis till lunch.
Jag ska baka fika bröd ( utan lök, svamp och ägg;))
Hemma hade jag lovat M att vi skulle börja röja i det rum som hon ska flytta ner till.
Det ligger i källaren och har för närvarande inget golv, men det ska bli.
Först skulle allt bråte ut. dammigt och äckligt med spindlar typ.
Nu är det klart och allt som ska sparas är fint ställt i bodarna och det som ska slängas står på släpkärran med pressenning över, så nu är det bara att börja gräva grus!
Precis som i går är kroppen ganska mör så det mest yogiska är ännu ett lugnt och mjukt pass med zazen.
Först hämtade vi S och sen åkte vi ner till Waldorfskolan där vi skulle hjälpa till att laga mat till danshelgen som är i Valborg.
Soppa, soppa och soppa, lagade vi. Sen ska det visst vara knytis till lunch.
Jag ska baka fika bröd ( utan lök, svamp och ägg;))
Hemma hade jag lovat M att vi skulle börja röja i det rum som hon ska flytta ner till.
Det ligger i källaren och har för närvarande inget golv, men det ska bli.
Först skulle allt bråte ut. dammigt och äckligt med spindlar typ.
Nu är det klart och allt som ska sparas är fint ställt i bodarna och det som ska slängas står på släpkärran med pressenning över, så nu är det bara att börja gräva grus!
Precis som i går är kroppen ganska mör så det mest yogiska är ännu ett lugnt och mjukt pass med zazen.
lördag 25 april 2009
25: April
Vi har varit ute hela dagen och krattat, skurat trädgårdsmöbler och grillat. Alltså ingen fysisk och jobbig yoga eftersom kroppen redan är trött, men zazen och några sittande asanas...
Jag hörde om en som inte åt lök av "religiösa skäl"
hmmm, undrar vad det kan vara tänkte jag och mailade C som alltid vet sånt där.
Och , jag fick ett långt svar om: Sattvisk kost och att lök, svamp och ägg var Tamas...pinsamt eller?
Jag har ju läst det där tusen gånger men dels inte tyckt att det rör mig ( som älskar lök och svamp) eftersom jag behöver jobba med tyngre droger som kaffe och smågodis, och sen liksom inte sett att det är av religiösa skäl utan mer yogiska...
och nästa fråga: yogar man inte då av religiösa skäl?
Jo det gör man ju om man inte går på typ poweryoga eller nåt sånt.
Konstigt och invecklat det där...
Och alla ord...jag smsade min dotter en fråga i dag och fick ett okey till svar.
Jag trodde då att det jag frågat var okey eftersom det var det svaret jag fick, men då fattade jag ju ingenting.
Och kunde inte sms-språk.
Om det varit okey skulle hon ju skrivit en smiley efter och inte bara ett okey...
Jag känner mig som en autist som inte förstår nyanser utan tror folk menar det de säger.
Jag hörde om en som inte åt lök av "religiösa skäl"
hmmm, undrar vad det kan vara tänkte jag och mailade C som alltid vet sånt där.
Och , jag fick ett långt svar om: Sattvisk kost och att lök, svamp och ägg var Tamas...pinsamt eller?
Jag har ju läst det där tusen gånger men dels inte tyckt att det rör mig ( som älskar lök och svamp) eftersom jag behöver jobba med tyngre droger som kaffe och smågodis, och sen liksom inte sett att det är av religiösa skäl utan mer yogiska...
och nästa fråga: yogar man inte då av religiösa skäl?
Jo det gör man ju om man inte går på typ poweryoga eller nåt sånt.
Konstigt och invecklat det där...
Och alla ord...jag smsade min dotter en fråga i dag och fick ett okey till svar.
Jag trodde då att det jag frågat var okey eftersom det var det svaret jag fick, men då fattade jag ju ingenting.
Och kunde inte sms-språk.
Om det varit okey skulle hon ju skrivit en smiley efter och inte bara ett okey...
Jag känner mig som en autist som inte förstår nyanser utan tror folk menar det de säger.
onsdag 22 april 2009
tisdag 21 april 2009
21:a April
Så konstigt i går...det var inte så många elever där så jag tyckte att det var lite soft stämmning.
Inte samma tryck som när salen är full.
Jag blir inte lika taggad och driver inte på lika mycket som när salen vibrerar av människor.
Jag sa till dem att de skulle låtsas att de aldrig tränat yoga tidigare, att varje övning var ny...och vi tittade på en rörelse- chaturanga.
Jag tyckte att det var ett väldigt lugnt pass med inte så många upprepningar och att vi inte jobade så tufft, men när jag kom ut från toaletten efter lektionen hörde jag en av eleverna säga: oj vad jobbigt det var, och vi fick bara göra chaturanga och chaturanga hela tiden och tillslut ORKADE inte jag mer..."
Vad olika man upplever saker och ting.
Hade jag inte hört det där skulle jag verkligen gått hem och inte alls fattat hur jobbigt eleverna tyckte att det var.
Och vad var det egentligen som var så jobbigt?
Kanske var det mitt lugna tempo som gjorde att eleverna blev kvar lite längre i varje övning...
eller var det att de fokuserade mer eftersom varje övning var "ny"?
Eller att vi bara tittade på en övning men faktiskt gjorde det ordentligt.
Jag vet inte, men jag lovar att jag ska tänka lite mer på att upplevelsen kan vara olika.
I dag var jag i stan och tränade med S och A-f. ( usch, nu fick jag dåligt samvete för att vi glömt säga till att vi bytte träningsdag, ja ja men det är försent nu...)
Lång uppvärmning, Moving och lite av hemläxan.
Frukost, de hade en ny hallon tryffel. Mycket god!
Ledig hela dagen.
Jag har sytt mig ett par band som jag ska ha runt handlederna när jag tränar.
Det var fr Frida som sa att hon trodde det skulle vara bra för mig.
Det hade med energierna att göra, jag vet faktiskt inte exakt vad som händer men jag litar på fröken och har bestämt mig för att prova i alla fall.
Skulle vilja pynta dem lite med nån snygg symbol på typ sanskrit men jag har inte bestämt riktigt vad jag vill ha än, men det är ju viktigt att vara snygg;)
Inte samma tryck som när salen är full.
Jag blir inte lika taggad och driver inte på lika mycket som när salen vibrerar av människor.
Jag sa till dem att de skulle låtsas att de aldrig tränat yoga tidigare, att varje övning var ny...och vi tittade på en rörelse- chaturanga.
Jag tyckte att det var ett väldigt lugnt pass med inte så många upprepningar och att vi inte jobade så tufft, men när jag kom ut från toaletten efter lektionen hörde jag en av eleverna säga: oj vad jobbigt det var, och vi fick bara göra chaturanga och chaturanga hela tiden och tillslut ORKADE inte jag mer..."
Vad olika man upplever saker och ting.
Hade jag inte hört det där skulle jag verkligen gått hem och inte alls fattat hur jobbigt eleverna tyckte att det var.
Och vad var det egentligen som var så jobbigt?
Kanske var det mitt lugna tempo som gjorde att eleverna blev kvar lite längre i varje övning...
eller var det att de fokuserade mer eftersom varje övning var "ny"?
Eller att vi bara tittade på en övning men faktiskt gjorde det ordentligt.
Jag vet inte, men jag lovar att jag ska tänka lite mer på att upplevelsen kan vara olika.
I dag var jag i stan och tränade med S och A-f. ( usch, nu fick jag dåligt samvete för att vi glömt säga till att vi bytte träningsdag, ja ja men det är försent nu...)
Lång uppvärmning, Moving och lite av hemläxan.
Frukost, de hade en ny hallon tryffel. Mycket god!
Ledig hela dagen.
Jag har sytt mig ett par band som jag ska ha runt handlederna när jag tränar.
Det var fr Frida som sa att hon trodde det skulle vara bra för mig.
Det hade med energierna att göra, jag vet faktiskt inte exakt vad som händer men jag litar på fröken och har bestämt mig för att prova i alla fall.
Skulle vilja pynta dem lite med nån snygg symbol på typ sanskrit men jag har inte bestämt riktigt vad jag vill ha än, men det är ju viktigt att vara snygg;)
måndag 20 april 2009
20:e April
Efter att jag började undervisa på Lotus kan jag inte längre gå på en lektion och enbart vara elev...kan och kan, men det är svårt.
En av sakerna som händer är att jag inte kan låta bli att höra hur folk andas.
Detta händer tyvärr inte bara när jag är på lektion utan även när jag står i kön på ICA eller när jag sitter på utvecklingssamtal i skolan eller ska ta en viktig rapport på jobbet.
Jag kan inte koncentrera mig på vad personen säger för jag är fokuserad på och faccinerad över hur personen andas eller hur formen på personens näsborrar har blivit på grund av det...pinsamt och jobbigt.
I dag är jag och L ensamma hemma, första gången på två vekor!
Först hade D lov och veckan efter hade de andra vildarna sitt lov...
Det käns annorlunda att kunna prata till punkt och inte bli avbruten och det är så onaturligt tyst i huset...men skönt och mysigt att få en förmiddag för oss själva!
Jag ska träna och göra lite zazen...jag har släppt meditationen ett tag. Det var så mycket annat och jag vill inte att den ska bli ett måste och ett tvång, men nu börjar jag längta lite till zengården och känna mig sugen på att meditera igen.
Yoga-läxan tills nästa Frida lektion var att fortsätta med Adho mukkan och även jobba lite med Hanoman och Samakonasana.
I kväll ska jag tampas med mina fortsättare;)...det är intressant att jämföra hur nybörjaren tar in infOrmation om en övning jämfört med fortsättaren.
Nybörjaren har inte hunnit bilda sig en åsikt om hur övningen går till utan härmar bara rakt av som ett barn.
Om man korrigerar och talar om en ny detalj så provar de utan några större invändningar eller tankar kring om det är svårt eller varför.
Fortsättaren har sin bild färdig över hur övningen går till och ofta även om hur han själv utför den...och om jag säger "sträck ut benen" lyssnar inte fortsättaren alla gånger för han tror att han redan gör som läraren säger fast det inte alls är så.
Det är mycket svårare att få en person som yogat länge att se på en bekant rörelse på ett nytt sätt än att lära ut en ny rörelse för allra första gången.
Som tur är är eleverna som går i den här klassen underbara!
Trors att de kanske tycker att jag är lite tjatig så klagar de aldrig över det utan kämpar tappert på ännu en gång med samma saker om och om igen.
Och de försöker verkligen och gör sitt allra, allra bästa.
Dessutom är de glada och pratsamma och ställer roliga frågor och det är ju alltid kul!
Detta gäller naturligtvis innan lektionen, eftersom det den här terminen är total tystnad som gäller efter passet, men det vet dom;)
En av sakerna som händer är att jag inte kan låta bli att höra hur folk andas.
Detta händer tyvärr inte bara när jag är på lektion utan även när jag står i kön på ICA eller när jag sitter på utvecklingssamtal i skolan eller ska ta en viktig rapport på jobbet.
Jag kan inte koncentrera mig på vad personen säger för jag är fokuserad på och faccinerad över hur personen andas eller hur formen på personens näsborrar har blivit på grund av det...pinsamt och jobbigt.
I dag är jag och L ensamma hemma, första gången på två vekor!
Först hade D lov och veckan efter hade de andra vildarna sitt lov...
Det käns annorlunda att kunna prata till punkt och inte bli avbruten och det är så onaturligt tyst i huset...men skönt och mysigt att få en förmiddag för oss själva!
Jag ska träna och göra lite zazen...jag har släppt meditationen ett tag. Det var så mycket annat och jag vill inte att den ska bli ett måste och ett tvång, men nu börjar jag längta lite till zengården och känna mig sugen på att meditera igen.
Yoga-läxan tills nästa Frida lektion var att fortsätta med Adho mukkan och även jobba lite med Hanoman och Samakonasana.
I kväll ska jag tampas med mina fortsättare;)...det är intressant att jämföra hur nybörjaren tar in infOrmation om en övning jämfört med fortsättaren.
Nybörjaren har inte hunnit bilda sig en åsikt om hur övningen går till utan härmar bara rakt av som ett barn.
Om man korrigerar och talar om en ny detalj så provar de utan några större invändningar eller tankar kring om det är svårt eller varför.
Fortsättaren har sin bild färdig över hur övningen går till och ofta även om hur han själv utför den...och om jag säger "sträck ut benen" lyssnar inte fortsättaren alla gånger för han tror att han redan gör som läraren säger fast det inte alls är så.
Det är mycket svårare att få en person som yogat länge att se på en bekant rörelse på ett nytt sätt än att lära ut en ny rörelse för allra första gången.
Som tur är är eleverna som går i den här klassen underbara!
Trors att de kanske tycker att jag är lite tjatig så klagar de aldrig över det utan kämpar tappert på ännu en gång med samma saker om och om igen.
Och de försöker verkligen och gör sitt allra, allra bästa.
Dessutom är de glada och pratsamma och ställer roliga frågor och det är ju alltid kul!
Detta gäller naturligtvis innan lektionen, eftersom det den här terminen är total tystnad som gäller efter passet, men det vet dom;)
lördag 18 april 2009
18:e April
Lektion med fr Frida på morgonen...det är så roligt att ses, både henne och de andra eleverna.
När vi inte ses så ofta ser man så tydligt vad duktiga alla är och vilka framsteg alla gör!
Det är nästan det bästa med yoga , att alla är bra på nånting!
De som inte är så fysiskt starka och duktiga brukar vara tålmodiga och envisa med stor innre styrka.
En har bra balans, en kan vrida sig runt sin egen axel, nån är stark i armarna och nån har starka ben.
Alla har nåt de kan vila i och känna sig duktiga över och tänka på när det inte går så bra.
Fr Frida pratade länge med oss i början av lektionen om att det är viktigt att ha sin inre resa lite för sig själv.
Att om man direkt man känner och upplever nånting inom sig börjar tala om det med andra, kan känslan gå förlorad och man tappar greppet om det som skulle hända inom en själv.
Naturligtvis ska man stötta varandra och lyssna och trösta om någon tycker att det är jobbigt och svårt, men mer allmänt, utan att berätta precis allt.
Det kan vara ett stöd att veta att alla gör en resa men viktigt att veta att vi inte gör SAMMA resa fastän vi är i samma rum vid samma tid.
Vi tränade Moving och jobbade med Hanoman och övningar som man arbetar på samma sätt med höften i. Det var jobbigt värre och alla fick nog lite innre upplevelser att bearbeta;)
Belöningen efteråt var en god frukost på Konditori Wasa.
När vi inte ses så ofta ser man så tydligt vad duktiga alla är och vilka framsteg alla gör!
Det är nästan det bästa med yoga , att alla är bra på nånting!
De som inte är så fysiskt starka och duktiga brukar vara tålmodiga och envisa med stor innre styrka.
En har bra balans, en kan vrida sig runt sin egen axel, nån är stark i armarna och nån har starka ben.
Alla har nåt de kan vila i och känna sig duktiga över och tänka på när det inte går så bra.
Fr Frida pratade länge med oss i början av lektionen om att det är viktigt att ha sin inre resa lite för sig själv.
Att om man direkt man känner och upplever nånting inom sig börjar tala om det med andra, kan känslan gå förlorad och man tappar greppet om det som skulle hända inom en själv.
Naturligtvis ska man stötta varandra och lyssna och trösta om någon tycker att det är jobbigt och svårt, men mer allmänt, utan att berätta precis allt.
Det kan vara ett stöd att veta att alla gör en resa men viktigt att veta att vi inte gör SAMMA resa fastän vi är i samma rum vid samma tid.
Vi tränade Moving och jobbade med Hanoman och övningar som man arbetar på samma sätt med höften i. Det var jobbigt värre och alla fick nog lite innre upplevelser att bearbeta;)
Belöningen efteråt var en god frukost på Konditori Wasa.
fredag 17 april 2009
torsdag 16 april 2009
16:e April
Måndag och tisdag tränade jag på jobbet på min lunch...det finns en hall där man kan styrketräna på jobbet och innanför den är det ett rum med lite pilatesbollar och yoga mattor i.
Där ska man nog kunna träna lite lugnt tänkte jag.
På Måndagen var jag först helt ensam men efter en liten stund kom det in en kille som skulle styrketräna och smackade i en cd med...tekno:(.
Det passar inte så bra att yoga till om ni inte visste det.
Nästa dag tog jag med mina öronproppar, nej det var ett skämt...men nästa dag var det också tomt, först.
sen kom det in en tjej som smällde på alla lysrör i taket, fast hon inte skulle vara där inne utan i andra rummet, och sen sprang hon fram och tillbaka och drack vatten hela tiden.
Man ska ju kunna fokusera var som hellst men jag har inte kommit så långt i min utveckling än...så jag blev lite störd.
Men det är praktiskt att kunna utnyttja sin lunchtid och att det finns en lokal, men jag skulle vilja att den lilla lokalen, den med bollarna, kunde få vara för oss som vill ta det lite lugnt och den andra för de som vill träna bullrigt och med musik och ljus.
Det kanske går att få dem att förstå om jag är där ofta så att de vänjer sig vid att nån yogar där.
I går tränade jag på Lotus med S och A-f.
Kul och massa babbel.
Frukost på Brogrens.
Där ska man nog kunna träna lite lugnt tänkte jag.
På Måndagen var jag först helt ensam men efter en liten stund kom det in en kille som skulle styrketräna och smackade i en cd med...tekno:(.
Det passar inte så bra att yoga till om ni inte visste det.
Nästa dag tog jag med mina öronproppar, nej det var ett skämt...men nästa dag var det också tomt, först.
sen kom det in en tjej som smällde på alla lysrör i taket, fast hon inte skulle vara där inne utan i andra rummet, och sen sprang hon fram och tillbaka och drack vatten hela tiden.
Man ska ju kunna fokusera var som hellst men jag har inte kommit så långt i min utveckling än...så jag blev lite störd.
Men det är praktiskt att kunna utnyttja sin lunchtid och att det finns en lokal, men jag skulle vilja att den lilla lokalen, den med bollarna, kunde få vara för oss som vill ta det lite lugnt och den andra för de som vill träna bullrigt och med musik och ljus.
Det kanske går att få dem att förstå om jag är där ofta så att de vänjer sig vid att nån yogar där.
I går tränade jag på Lotus med S och A-f.
Kul och massa babbel.
Frukost på Brogrens.
söndag 12 april 2009
12:e April
När vi var i Paris gjorde vi en extra lång uppvärmning, nej så var det inte, men zander pratade mycket om att det var BRA att göra en lång uppvärmning, och att upprepa alla rotationerna som man gör i uppvärmningen många gånger.
Hellst femtio varv åt vardera hållet. ( Normalt gör man typ tio...)
Då skulle man uppnå maximal effekt och få allt som ska cirkulera i kroppen att göra det på ett bra sätt, typ.
Allt skulle väckas till liv och blåsa igång.
Matsmältningen och förbränningen fick en skjuts men även flödet genom alla Nadis och Marman.
Jag och S bestämde oss för att göra det här lite seriöst under en tid för att se om det vart någon skillnad och om vi kunde se den här otroliga effekten!
Efter några dagar kunde vi konstatera att vi båda gick omkring och var otroligt hungriga, så nog blev det fart på elden i alla fall...sen blir väl effekten inte så synbar om man då börjar äta typ dubbelt så mycket som man brukar;) men effekt vart det ju.
Jag kände mig pigg, eller snarare lite uppjagad som när jag druckit lite för mycket kaffe och en natt somnade jag inte förän klockan var två. Effekt eller?
Sen var jag ju lite sänkt förra veckan och tränade inte alls, men jag kommer att fortsätta ett tag till.
Varför då säger kanske någon, det verkar inte så bra för dig...
Men jag tror att när man börjar med en ny övning så är det så här ett tag innan man är i balans.
Det är kraftfulla saker vi jobbar med och när det är nytt och kroppen är lite ovan blir ofta effekten lite för stark först för att sen plana ut och bli lagom.
När vi var i London (på Emma kurs) fick vi jobba med Mayurasanan som var ganska ny för oss då...tänk nu på vad ni stoppar i er och vad som kommer ut ur munnen, sa Emma...
jag och U gick ut och mufflade i oss BÅDE en Libanesisk buffe OCH ett afternon the, och fattade först när vi kom hem att detta var effekten av Mayurasanan.
Som tur var hoppade inga stora grodor ut ur munnen, men det var nog bara tur.
Men jag menar att den effekten har vi ju inte i dag när vi gör Mayurasanan varje dag och har jobbat med den så lång tid. Det var ju då i början som det blev lite väl starkt.
Så kommer det att vara med våra femtio rotationer med.
Varje litet moment blir också nytt och intressant när man provar att upprepa det under en lång tid.
Jag tyckte faktiskt, Om jag ska vara ärlig att hela vår uppvärmning var lite fånig och tråkig innan och intalade mig att det var mentalt stärkande att genomföra den väl varje dag trots att jag kände så och jobba på att hålla fokus...men nu, ser jag ju att vissa av övningarna är riktiga styrke pass! Och flera av dem ger samma känsla som av att ligga på spikmattan en stund!
Det är jätte intressant, tycker jag.
Det tar ungefär trettio min att göra hela. Sen vill jag ge lite tid till Tittibasana som Zander också talade så varmt för och Sarpan...och tills jag ser fr Frida: Adhomukka.
Naturligtvis blir det ju inte bara, bara det men om man vill så räcker faktiskt de här övningarna en bra bit.
Hellst femtio varv åt vardera hållet. ( Normalt gör man typ tio...)
Då skulle man uppnå maximal effekt och få allt som ska cirkulera i kroppen att göra det på ett bra sätt, typ.
Allt skulle väckas till liv och blåsa igång.
Matsmältningen och förbränningen fick en skjuts men även flödet genom alla Nadis och Marman.
Jag och S bestämde oss för att göra det här lite seriöst under en tid för att se om det vart någon skillnad och om vi kunde se den här otroliga effekten!
Efter några dagar kunde vi konstatera att vi båda gick omkring och var otroligt hungriga, så nog blev det fart på elden i alla fall...sen blir väl effekten inte så synbar om man då börjar äta typ dubbelt så mycket som man brukar;) men effekt vart det ju.
Jag kände mig pigg, eller snarare lite uppjagad som när jag druckit lite för mycket kaffe och en natt somnade jag inte förän klockan var två. Effekt eller?
Sen var jag ju lite sänkt förra veckan och tränade inte alls, men jag kommer att fortsätta ett tag till.
Varför då säger kanske någon, det verkar inte så bra för dig...
Men jag tror att när man börjar med en ny övning så är det så här ett tag innan man är i balans.
Det är kraftfulla saker vi jobbar med och när det är nytt och kroppen är lite ovan blir ofta effekten lite för stark först för att sen plana ut och bli lagom.
När vi var i London (på Emma kurs) fick vi jobba med Mayurasanan som var ganska ny för oss då...tänk nu på vad ni stoppar i er och vad som kommer ut ur munnen, sa Emma...
jag och U gick ut och mufflade i oss BÅDE en Libanesisk buffe OCH ett afternon the, och fattade först när vi kom hem att detta var effekten av Mayurasanan.
Som tur var hoppade inga stora grodor ut ur munnen, men det var nog bara tur.
Men jag menar att den effekten har vi ju inte i dag när vi gör Mayurasanan varje dag och har jobbat med den så lång tid. Det var ju då i början som det blev lite väl starkt.
Så kommer det att vara med våra femtio rotationer med.
Varje litet moment blir också nytt och intressant när man provar att upprepa det under en lång tid.
Jag tyckte faktiskt, Om jag ska vara ärlig att hela vår uppvärmning var lite fånig och tråkig innan och intalade mig att det var mentalt stärkande att genomföra den väl varje dag trots att jag kände så och jobba på att hålla fokus...men nu, ser jag ju att vissa av övningarna är riktiga styrke pass! Och flera av dem ger samma känsla som av att ligga på spikmattan en stund!
Det är jätte intressant, tycker jag.
Det tar ungefär trettio min att göra hela. Sen vill jag ge lite tid till Tittibasana som Zander också talade så varmt för och Sarpan...och tills jag ser fr Frida: Adhomukka.
Naturligtvis blir det ju inte bara, bara det men om man vill så räcker faktiskt de här övningarna en bra bit.
lördag 11 april 2009
11:e April
I måndags var jag till tandläkarn och drog ut en dum visdomstand.
Nej, den var inte så dum, egentligen ganska snäll, sa tandläkaren, men det tog lång tid och krävde tre bedövningssprutor ändå.
Ont, ont Tisdag ,Onsdag och Torsdag och på Fredagen hade jag fortfarande ont och får ovanpå det magsjuka!
V hade blivit hämtad tidigare från skolan dagen innan för att han mådde illa och han kräktes på Torsdagskvällen.
vi skulle åka bort över påsken men nu ligger vi i soffan och mår illa:(
Nej, den var inte så dum, egentligen ganska snäll, sa tandläkaren, men det tog lång tid och krävde tre bedövningssprutor ändå.
Ont, ont Tisdag ,Onsdag och Torsdag och på Fredagen hade jag fortfarande ont och får ovanpå det magsjuka!
V hade blivit hämtad tidigare från skolan dagen innan för att han mådde illa och han kräktes på Torsdagskvällen.
vi skulle åka bort över påsken men nu ligger vi i soffan och mår illa:(
söndag 5 april 2009
4: april
Igår var det lektion med fr Frida igen...förra gången var det ju en väldigt glad och uppsluppen lektion, första gången som vi sågs på länge och alla var sååå heta.
Hon pratade om det i går och sa att det var viktigt att tillåta sig att släppa loss lite och leka i yogan ibland, men att det vi oftare hade behov av var att lugna ner och och skapa jord och stabilitet, och DET var fokus för gårdagens lektion.
Vi fortsatte att jobba med Kartikkieyan ( cirkeling ) men la till några extra övningar som fanns med tidigare.
Och lite fokus på hunden. Det är en av de övningar som jag har svårt att hitta rätt i...jag bad om ett knep, eller ett sätt att tänka på men jag tyckte inte att vi kom på nåt bra.
Den blev vår hemläxa så det kanske lossnar när jag lagt lite mer tid i den.
Som det har varit innan har jag nästan struntat lite i den, kännt att det liksom inte har varit nån ide eftersom jag inte vet hur jag ska göra.
Tio andetag tyckte fr Frida, jag kanske gör som Sander sa: börjar med fem och lägger till två i veckan.
På sju veckor är man då uppe i typ 16 andetag. Det är bra!
Jag ska gå igenom hela vinyasan med chaturanga, urdhua mukka, adho mukka i grupperna efter påsk. De har börjat lite men då har det varit vikarie och det är ju inte riktigt samma sak.
Nåra kul grejer som jag kommit på ( det kanske är gammalt för er men jag fattade nu...)
Chatur betyder fyra...man har fyra punkter i golvet i chaturanga, händer och fötter. Coolt.
Urdua mukka betyder munnen uppåt och det ska man ha i den övningen, som att pussa taket, typ.
Precis som i mayurasanan flyttar man tyngden framåt/i en båge, i förflyttningen chaturanga- urdhua mukka. Inte bara neråt, uppåt. Också coolt.( Tänk om man kunde rita en liten bild, vad lätt ni skulle fatta då...)
Jag har hängt ut min japanska böneklocka i trädgården. Den är så fin!
Städat trappan och planterat blommor...nu är det vår!
Hon pratade om det i går och sa att det var viktigt att tillåta sig att släppa loss lite och leka i yogan ibland, men att det vi oftare hade behov av var att lugna ner och och skapa jord och stabilitet, och DET var fokus för gårdagens lektion.
Vi fortsatte att jobba med Kartikkieyan ( cirkeling ) men la till några extra övningar som fanns med tidigare.
Och lite fokus på hunden. Det är en av de övningar som jag har svårt att hitta rätt i...jag bad om ett knep, eller ett sätt att tänka på men jag tyckte inte att vi kom på nåt bra.
Den blev vår hemläxa så det kanske lossnar när jag lagt lite mer tid i den.
Som det har varit innan har jag nästan struntat lite i den, kännt att det liksom inte har varit nån ide eftersom jag inte vet hur jag ska göra.
Tio andetag tyckte fr Frida, jag kanske gör som Sander sa: börjar med fem och lägger till två i veckan.
På sju veckor är man då uppe i typ 16 andetag. Det är bra!
Jag ska gå igenom hela vinyasan med chaturanga, urdhua mukka, adho mukka i grupperna efter påsk. De har börjat lite men då har det varit vikarie och det är ju inte riktigt samma sak.
Nåra kul grejer som jag kommit på ( det kanske är gammalt för er men jag fattade nu...)
Chatur betyder fyra...man har fyra punkter i golvet i chaturanga, händer och fötter. Coolt.
Urdua mukka betyder munnen uppåt och det ska man ha i den övningen, som att pussa taket, typ.
Precis som i mayurasanan flyttar man tyngden framåt/i en båge, i förflyttningen chaturanga- urdhua mukka. Inte bara neråt, uppåt. Också coolt.( Tänk om man kunde rita en liten bild, vad lätt ni skulle fatta då...)
Jag har hängt ut min japanska böneklocka i trädgården. Den är så fin!
Städat trappan och planterat blommor...nu är det vår!
torsdag 2 april 2009
2:a April
När man får veta saker som man inte är redo för blir det inte befäst.
Man lägger det åt sidan och tycker det är ointressant.
Sen kan det komma som en uppenbarelse och man SER...och man kan inte fatta att man inte förstod tidigare.
Som tur är har jag sparat och samlat på hög allt bra som jag träffat på och tänkt att det kommer nog till användning nån dag och när det ploppar upp såna där uppenbarelser är det bara att ta fram pärmen och läsa vidare. allt finns där!
Jag fick en sån om marmas när vi var i Paris. Att rörelserna vi gör, gör vi beroende på vilket marma som man kommer åt.Det här har fr frida pratat MASSOR om men jag har liksom inte hört det förräns nu.
Det är som att det man först ser inte är det viktiga, man måste se lite längre bort, ett steg till. Ett exempel: När vi var i London ( typ förra året) Frågade jag Emma (som hade kursen då ) vilken övning jag skulle göra för att få bättre cirkulation i mina fötter, hon sa Skulderstående är bra för dig. Jag tänkte som en nybörjare, lite kortsiktigt, att det är naturligtvis för att man har fötterna upp och ner...nu har jag sett att man trycker på ett marma som sitter i skulderpartiet som är bra för just det!
Visst är det coolt.
Det är som när man börjar köra bil...då tittar man längst fram framför bilen, som om man skulle hinna upptäcka nåt nytt där, och inte längre fram där det händer nya grejer.
Det är så häftigt tycker jag!
Man lägger det åt sidan och tycker det är ointressant.
Sen kan det komma som en uppenbarelse och man SER...och man kan inte fatta att man inte förstod tidigare.
Som tur är har jag sparat och samlat på hög allt bra som jag träffat på och tänkt att det kommer nog till användning nån dag och när det ploppar upp såna där uppenbarelser är det bara att ta fram pärmen och läsa vidare. allt finns där!
Jag fick en sån om marmas när vi var i Paris. Att rörelserna vi gör, gör vi beroende på vilket marma som man kommer åt.Det här har fr frida pratat MASSOR om men jag har liksom inte hört det förräns nu.
Det är som att det man först ser inte är det viktiga, man måste se lite längre bort, ett steg till. Ett exempel: När vi var i London ( typ förra året) Frågade jag Emma (som hade kursen då ) vilken övning jag skulle göra för att få bättre cirkulation i mina fötter, hon sa Skulderstående är bra för dig. Jag tänkte som en nybörjare, lite kortsiktigt, att det är naturligtvis för att man har fötterna upp och ner...nu har jag sett att man trycker på ett marma som sitter i skulderpartiet som är bra för just det!
Visst är det coolt.
Det är som när man börjar köra bil...då tittar man längst fram framför bilen, som om man skulle hinna upptäcka nåt nytt där, och inte längre fram där det händer nya grejer.
Det är så häftigt tycker jag!
tisdag 31 mars 2009
31:a mars
vi hade en jättefin resa till paris.
Klokt och förståndigt hade vi tagit till gott om tid innan yogakursen så att vi orkade med att lyssna och träna bra. Det är skillnad att åka på en work-shop, som det här var och ett läger...men
jag har ju varit på båda sorterna förut och var medveten om det.
Sen kan man ju inte låta bli att se lite av landet man besöker även om det är lite "oyogiskt" att hatta omkring på stan men S och jag fixade det där galant,
Vi valde ut Notre dam och sacre ceur som vi såg ordentligt. Sen fick resten av tiden bara vara ströva omkring.
Vi tog oss till pont neuf och till Marais kvarteren också och det var mysigt.
Vår i paris.
kastanjen höll på att slå ut och körsbärsträden blommade. Mycket fint!
Det var flera nybörjare med på kursen och det gjorde att det var en bra nivå.
Sander var glad och skämtsam och skällde inte på mig en enda gång. Fantastiskt!
Men trots att jag känt mig så modig innan vi åkte och tänkt att jag skulle fråga en massa saker så svek modet när vi väl var där och jag frågade ingenting:( typiskt men det är inte så lätt...
jag pratade i alla fall lite med Sander och Emma som var där en av dagarna och Akiko som hade dojon.
Fokus låg på sarpan ( som var i en ny variant) och Titibasana som vi skulle stanna i 16!!! andetag.
Uppvärmningen skulle ökas ut till 50!!! rotationer. Allt blir så minimalistiskt på nåt sätt.
Jag har tränat så i dag och inser att bara uppvärmningen i sig blev ett rejält träningspass. Man får ont både här och där av rörelser som verkar så simpla men blir så starka när man upprepar dem länge. som kinesisk tortys med en vattendroppe i pannan ungefär.
Jag har fått mycket inspiration av resan och den väckte en lust att åka på en längre kurs typ nio dagar eller så.
Klokt och förståndigt hade vi tagit till gott om tid innan yogakursen så att vi orkade med att lyssna och träna bra. Det är skillnad att åka på en work-shop, som det här var och ett läger...men
jag har ju varit på båda sorterna förut och var medveten om det.
Sen kan man ju inte låta bli att se lite av landet man besöker även om det är lite "oyogiskt" att hatta omkring på stan men S och jag fixade det där galant,
Vi valde ut Notre dam och sacre ceur som vi såg ordentligt. Sen fick resten av tiden bara vara ströva omkring.
Vi tog oss till pont neuf och till Marais kvarteren också och det var mysigt.
Vår i paris.
kastanjen höll på att slå ut och körsbärsträden blommade. Mycket fint!
Det var flera nybörjare med på kursen och det gjorde att det var en bra nivå.
Sander var glad och skämtsam och skällde inte på mig en enda gång. Fantastiskt!
Men trots att jag känt mig så modig innan vi åkte och tänkt att jag skulle fråga en massa saker så svek modet när vi väl var där och jag frågade ingenting:( typiskt men det är inte så lätt...
jag pratade i alla fall lite med Sander och Emma som var där en av dagarna och Akiko som hade dojon.
Fokus låg på sarpan ( som var i en ny variant) och Titibasana som vi skulle stanna i 16!!! andetag.
Uppvärmningen skulle ökas ut till 50!!! rotationer. Allt blir så minimalistiskt på nåt sätt.
Jag har tränat så i dag och inser att bara uppvärmningen i sig blev ett rejält träningspass. Man får ont både här och där av rörelser som verkar så simpla men blir så starka när man upprepar dem länge. som kinesisk tortys med en vattendroppe i pannan ungefär.
Jag har fått mycket inspiration av resan och den väckte en lust att åka på en längre kurs typ nio dagar eller så.
onsdag 25 mars 2009
25:e mars
I kväll åker jag in till stan för att sova hos S och tidigt, tidigt i morgon bitti åker vi till Paris!
måndag 23 mars 2009
23:e mars
Att ha en lärare att träna för är ett privilegium och en gåva...hur mycket vi saknat vår Frida förstod vi nog inte förräns hon var tillbaka och vi fick träna för henne igen.
Det var så roligt!
Det var egentligen inga nya saker vi fick göra: cirkeling och en balansövning, efter det fick vi jobba två och två med bakåtböjar och handstående. Men alla var så glada och tyckte det var så roligt att träna och det märktes att fr Frida också tyckte det var roligt att vara tillbaka ( även om hon förmodligen lät tankarna sväva iväg till man och bäbis lite då och då, naturligt eftersom hon inte lämnat dem så mycket förrut...)
Passade på att fråga om spjutet...och hon sa att det är inte ett speciellt sorts spjut utan mer som ett indian namn:"han som håller i spjutet" typ. Men hon tyckte att jag skulle fråga vidare hos Sander i paris eller Robert Swoboda i höst.
Det är ganska häftigt att vi tränar så nära våran källa. Att vi faktiskt kan åka och träffa honom livs levande och att han är aktiv och har en egen självträning.
Jag tror inte att alla fattar att det är så i chayayogan... om man jämför med andra stilar brukar det vara ett lååångt släktträd och har man lite tur finns det en sonson någonstans, som är typ 100 år, som man kan besöka, men som då inte längre utövar så värst mycket yoga längre.
Sander är klart mycket roligare!
Det var så roligt!
Det var egentligen inga nya saker vi fick göra: cirkeling och en balansövning, efter det fick vi jobba två och två med bakåtböjar och handstående. Men alla var så glada och tyckte det var så roligt att träna och det märktes att fr Frida också tyckte det var roligt att vara tillbaka ( även om hon förmodligen lät tankarna sväva iväg till man och bäbis lite då och då, naturligt eftersom hon inte lämnat dem så mycket förrut...)
Passade på att fråga om spjutet...och hon sa att det är inte ett speciellt sorts spjut utan mer som ett indian namn:"han som håller i spjutet" typ. Men hon tyckte att jag skulle fråga vidare hos Sander i paris eller Robert Swoboda i höst.
Det är ganska häftigt att vi tränar så nära våran källa. Att vi faktiskt kan åka och träffa honom livs levande och att han är aktiv och har en egen självträning.
Jag tror inte att alla fattar att det är så i chayayogan... om man jämför med andra stilar brukar det vara ett lååångt släktträd och har man lite tur finns det en sonson någonstans, som är typ 100 år, som man kan besöka, men som då inte längre utövar så värst mycket yoga längre.
Sander är klart mycket roligare!
fredag 20 mars 2009
20:e mars
I morgon ska jag gå upp tidigt men mina tonåringar vill vara uppe sent...
Öronproppar, säger ni säkert, men jag är så rädd att inte vakna av klockan då.
En väckarklocka för döva önskar jag mig...jag har provat att stoppa in mobilen i örngottet med vibration på men jag litar inte på att den ligger kvar där den ska.
Jag har övervägt att typ tejpa fast mobilen på magen, men det kan göra ont när man ska ta bort den. I natt använder jag nog öronpropparna och en morgonpigg medhjälpare.
Öronproppar, säger ni säkert, men jag är så rädd att inte vakna av klockan då.
En väckarklocka för döva önskar jag mig...jag har provat att stoppa in mobilen i örngottet med vibration på men jag litar inte på att den ligger kvar där den ska.
Jag har övervägt att typ tejpa fast mobilen på magen, men det kan göra ont när man ska ta bort den. I natt använder jag nog öronpropparna och en morgonpigg medhjälpare.
onsdag 18 mars 2009
18:e mars
Vi tränade nere på Lotus 06.30, jag, A-s-E och S.
Vi pratade vidare om Artikrantan och A-s-E fick lite hjälp att dra sig runt i den i dag...vi har sagt det, att vi kan hjälpas åt lite med att korrigera varandra och hjälpa till lite.
Det känns extra viktigt och bra den här terminen som vi tränar så mycket själva.
Jag fick lite hjälp i mina bakåtböjar förra gången och fast att jag alltid blir lite sur när jag får hjälp så VILL jag ju ha den och tycker att det är jättebra. Det är bara nån konstig barnslighets grej som kommer ut precis just då som gör det där tjurskalliga...
Efter frukosten åkte jag till biblioteket och lånade en hög med böcker om Paris ( stränga order från S, jag tror att hon tycker att jag håller en lite för lam profil ifråga om den här Paris resan;) men jag är liksom så nöjd med att bara vara där, jag har inte så stora och många önskningar om vad vi ska hitta på, men jag ska försöka hitta på nåt jag vill se och göra...jag kom ju med två filmställen som vi ska kolla upp: pont neuf och mont martre...
Vi pratade vidare om Artikrantan och A-s-E fick lite hjälp att dra sig runt i den i dag...vi har sagt det, att vi kan hjälpas åt lite med att korrigera varandra och hjälpa till lite.
Det känns extra viktigt och bra den här terminen som vi tränar så mycket själva.
Jag fick lite hjälp i mina bakåtböjar förra gången och fast att jag alltid blir lite sur när jag får hjälp så VILL jag ju ha den och tycker att det är jättebra. Det är bara nån konstig barnslighets grej som kommer ut precis just då som gör det där tjurskalliga...
Efter frukosten åkte jag till biblioteket och lånade en hög med böcker om Paris ( stränga order från S, jag tror att hon tycker att jag håller en lite för lam profil ifråga om den här Paris resan;) men jag är liksom så nöjd med att bara vara där, jag har inte så stora och många önskningar om vad vi ska hitta på, men jag ska försöka hitta på nåt jag vill se och göra...jag kom ju med två filmställen som vi ska kolla upp: pont neuf och mont martre...
tisdag 17 mars 2009
17:e mars
Jag bytte till en ny asanas serie i Måndagsgruppen, ja ny och ny, det är egentligen de asnas som hör till cirkeling och Måndagsgruppen gör Moving...men det är skönt att jobba med lite nytt och de andra instruktörerna har gjort så här och då är det ju bra att följas åt.
När jag kom hem gjorde vi en mysig middag och L fick berätta allt kul som hänt i Israel.
Vi var uppe rätt sent så i dag när jag skulle ut och springa med H-H var det lite segt, men nu är det ju nästan vår och solen lyste med friska tag och då blir man ju pigg igen på en sekund.
Jag gjorde ett lååångt sittande pass med mina bakåtböjar på slutet.
S sa sist vi fikade att "jag tycker det är lite konstigt egentligen, att du inte klarar Artikrantan..." Det var alltså snällt menat, att jag borde ha det som behövs men att det liksom är nåt som inte stämmer.
Åhh om jag kunde komma på vad det är!
Jag har tänkt precis samma tanke tusen gånger.
A-F gav lite tips om hur man flyttar vikten i fötterna och jag gjorde några tappra försök i dag men det vart ingen större skillnad.
När jag kom hem gjorde vi en mysig middag och L fick berätta allt kul som hänt i Israel.
Vi var uppe rätt sent så i dag när jag skulle ut och springa med H-H var det lite segt, men nu är det ju nästan vår och solen lyste med friska tag och då blir man ju pigg igen på en sekund.
Jag gjorde ett lååångt sittande pass med mina bakåtböjar på slutet.
S sa sist vi fikade att "jag tycker det är lite konstigt egentligen, att du inte klarar Artikrantan..." Det var alltså snällt menat, att jag borde ha det som behövs men att det liksom är nåt som inte stämmer.
Åhh om jag kunde komma på vad det är!
Jag har tänkt precis samma tanke tusen gånger.
A-F gav lite tips om hur man flyttar vikten i fötterna och jag gjorde några tappra försök i dag men det vart ingen större skillnad.
söndag 15 mars 2009
15:e mars
Jobbat hela torsdagen. Inga super lektioner på kvällen, bara rutin...
Var uppe tidigt och tränade på fredagen och fortsatte med mina bakåtböjar.
Efter jobbet åkte jag in till stan. Jag och S hade lovat C att hjälpa till med reklamlappar till en danshelg som är i valborg.
C bjöd på mat och det var ganska trevligt. Jag fick med lite rolig film hem som vi har kollat på i helgen. Inget djupt bara lättsamt trams men det är ganska skönt ibland.
I morse tränade jag med S och A-F. Och åt frukost. Mycket intressanta frågor kommer upp och det ska bli kul när fr Frida börjar med sina helgkurser så vi kan diskutera vidare.
I natt kommer L hem från Israel. Han kommer typ 03.00 och jag jobbar och yogar i morgon så vi ses egentligen inte förrän i morgon kväll.
Det är skönt att få hem honom. Lite oroliga har vi varit efter allt som har hänt där nere...men jag tror att det har varit lugnt.
Var uppe tidigt och tränade på fredagen och fortsatte med mina bakåtböjar.
Efter jobbet åkte jag in till stan. Jag och S hade lovat C att hjälpa till med reklamlappar till en danshelg som är i valborg.
C bjöd på mat och det var ganska trevligt. Jag fick med lite rolig film hem som vi har kollat på i helgen. Inget djupt bara lättsamt trams men det är ganska skönt ibland.
I morse tränade jag med S och A-F. Och åt frukost. Mycket intressanta frågor kommer upp och det ska bli kul när fr Frida börjar med sina helgkurser så vi kan diskutera vidare.
I natt kommer L hem från Israel. Han kommer typ 03.00 och jag jobbar och yogar i morgon så vi ses egentligen inte förrän i morgon kväll.
Det är skönt att få hem honom. Lite oroliga har vi varit efter allt som har hänt där nere...men jag tror att det har varit lugnt.
onsdag 11 mars 2009
11:e mars
Jag har tränat med A-s-E och S nere på Lotus nu på morgonen. Jag försöker hitta på roliga bakåtböjar som jag kan lägga till i asasnas högen. Hittade tillbaka till sfinxen, som vi gjorde mycket förrut, funderar över varför vi aldrig gjort kamelen eller duvan. Båda är bakåt och känns som att man kan göra dem lite lugnt ( om man jämför med tex Artikrantam )
tisdag 10 mars 2009
10: mars
Jag pratade med D på msn i går kväll...han vill att det ska vara "spjut" och att det alltså ska översättas med "spjutbäraren"...men det är ju typ samma sak, som en spira eller en lans eller nåt annat långt...man bär ju inte långa saker på det sättet. Om man inte är en sån där vapenbärare som går bredvid med svärdet på en liten kudde som i tjuren Färdinand...och sen ska man kunna vrida in armarna med det där långa spjutet i händerna, nej det går ju inte. I min ordlista stod också spira som i växa, och det kan jag kanske köpa( jag med mina blad som vecklar ut sig...)som nån slags livskraftsskjuts som växer fram...
måndag 9 mars 2009
9:e mars
När jag hade förra måndagslektionen tyckte jag att jag beskrev allt så bra och utan att jag kan rå för det riktigt så pluppar det liksom ur mig saker som ska beskriva hur det känns, tex "låt nu händerna veckla ut sig som två stora rabarberblad" eller "nu kan ni se som konturen av ett litet hus..."
Det här är inget jag tänkt ut innan och allvarligt, jag försöker lägga band på mig, men det kommer ut såna där saker ändå.
Att det här är nåt som mina elever inte är vana vid sen tidigare förstod jag på allvar dagen efter när det kom ett sms : ...vad vore en lektion utan rabarberblad och hus?
Mayurasanan får nya dimensioner.;)
Ja, ja det är nog bara att acceptera att sån här är jag och jag hoppas att mina elever står ut.
I dag var jag faktiskt riktigt ordentlig och gjorde precis så som jag hade sagt, tre andetag i varje övning, inte stanna nånstans extra inga hus och inga blad bara ett strikt och yogiskt pass. allt hann jag med och de fick tillockmed ligga ner i fem minuter på slutet.
Vi var och såg Lalhe i fredags, jag och U-D, mycket, mycket bra konsert.
Vi skulle träffas en timme innan och äta. jag skulle träna först och hon skulle göra nåt annat. När jag gick till restaurangen gick jag förbi där de skulle spela, då ser jag att de har satt in ett förband som börjar spela 20.30 och att Lalhe inte ska börja förrän 21.30. På biljetten stod det 20.00.:(
Vi beställde asiatisk mix. Det visade sig vara fyra gånger så mycket mat som en normal portion!! men vi hade ju gott om tid och satt faktiskt och åt till det nästan började.
Lalhe spelade i nästan två timmar och jag var väl hemma vid 24.00. Fort i säng för jag skulle upp och börja jobba 06.45.
Nästa dag skulle M på super coola Deed. Ett kafe som har öppet till 01.00. "jamen, alla andra ska ju vara kvar tills de stänger" "vi tar nattbussen hem som går 01.50".
En klok person som sa: det är bättre att åka och hämta kl 01.00 än att ligga och vara orolig till klockan 03.00. Och det kändes precis så. Jag sov mellan 22.00-24.00 åkte till Deed och hem och sov vidare. Jobbade även nästa dag från 06.45 så jag började känna mig lite mosig av all sömnbrist ( jag kan sova typ nio timmar annars)
Nu är jag ledig tre dagar och kan vila upp mig...från i dag är jag dessutom solokvist i en vecka , L har jobb i Israel!! "avundsjuk"
Jag har tränat - Moving och legat i soffan och kollad chayayoga dvdn.
Jag såg nåt intressant: Namnen på alla asanas står i kanten när de visar serien. Och min vattenbärare ( ja här kom det igen...) alltså possitionen där det är som att man håller två skålar med vatten i händerna heter "shulaphani" Det översätter de med "holder of the spear"
Jag vet inte, jag kanske är dum, eller har missförstått men jag trodde att spear betydde spira, eller nåt sånt, och då förstår jag inte alls...hur kan man hålla en spira så? Det stämmer inte, jag får ingen bild liksom. Men spear kanske betyder nåt helt annat? Jag skulle gärna veta!
Det här är inget jag tänkt ut innan och allvarligt, jag försöker lägga band på mig, men det kommer ut såna där saker ändå.
Att det här är nåt som mina elever inte är vana vid sen tidigare förstod jag på allvar dagen efter när det kom ett sms : ...vad vore en lektion utan rabarberblad och hus?
Mayurasanan får nya dimensioner.;)
Ja, ja det är nog bara att acceptera att sån här är jag och jag hoppas att mina elever står ut.
I dag var jag faktiskt riktigt ordentlig och gjorde precis så som jag hade sagt, tre andetag i varje övning, inte stanna nånstans extra inga hus och inga blad bara ett strikt och yogiskt pass. allt hann jag med och de fick tillockmed ligga ner i fem minuter på slutet.
Vi var och såg Lalhe i fredags, jag och U-D, mycket, mycket bra konsert.
Vi skulle träffas en timme innan och äta. jag skulle träna först och hon skulle göra nåt annat. När jag gick till restaurangen gick jag förbi där de skulle spela, då ser jag att de har satt in ett förband som börjar spela 20.30 och att Lalhe inte ska börja förrän 21.30. På biljetten stod det 20.00.:(
Vi beställde asiatisk mix. Det visade sig vara fyra gånger så mycket mat som en normal portion!! men vi hade ju gott om tid och satt faktiskt och åt till det nästan började.
Lalhe spelade i nästan två timmar och jag var väl hemma vid 24.00. Fort i säng för jag skulle upp och börja jobba 06.45.
Nästa dag skulle M på super coola Deed. Ett kafe som har öppet till 01.00. "jamen, alla andra ska ju vara kvar tills de stänger" "vi tar nattbussen hem som går 01.50".
En klok person som sa: det är bättre att åka och hämta kl 01.00 än att ligga och vara orolig till klockan 03.00. Och det kändes precis så. Jag sov mellan 22.00-24.00 åkte till Deed och hem och sov vidare. Jobbade även nästa dag från 06.45 så jag började känna mig lite mosig av all sömnbrist ( jag kan sova typ nio timmar annars)
Nu är jag ledig tre dagar och kan vila upp mig...från i dag är jag dessutom solokvist i en vecka , L har jobb i Israel!! "avundsjuk"
Jag har tränat - Moving och legat i soffan och kollad chayayoga dvdn.
Jag såg nåt intressant: Namnen på alla asanas står i kanten när de visar serien. Och min vattenbärare ( ja här kom det igen...) alltså possitionen där det är som att man håller två skålar med vatten i händerna heter "shulaphani" Det översätter de med "holder of the spear"
Jag vet inte, jag kanske är dum, eller har missförstått men jag trodde att spear betydde spira, eller nåt sånt, och då förstår jag inte alls...hur kan man hålla en spira så? Det stämmer inte, jag får ingen bild liksom. Men spear kanske betyder nåt helt annat? Jag skulle gärna veta!
måndag 2 mars 2009
2:a mars
Jag måste backa lite och säga att det var en otroligt häftig dansföreställning. Ett av de roligaste nummren eller scenen eller vad man nu säger i dans hade en ensam man som stod mitt på golvet. Så började det gå en massa folk förbi honom och när de gick förbi pussade de honom på olika sätt: kindpuss, puss i pannan, en kyss osv, men den sista som gick förbi hon fastnade i en enda lång kyss och de lyckades genomföra hela dansnummret ihopsugna på detta roliga vis! Imponerande.
Jag har jobbat i dag, och fortsatt att äta ris...
Måndagslektion : Allt tar så otroligt lång tid. I dag skulle jag bara säga nåt litet och kort om Mayurasanan som de skulle få prova ifrån Padmasana, ja och prova en gång själva och vips så var typ hela lektionen väck och jag hann inte med alla asanas på slutet.
Nästa vecka ska jag strikt ta tre andetag i varje position, inga utsvävningar om nåt. Stram diciplin ska det bli;)
Ingen egen yoga men en stund zazen har det faktiskt blivit både i går och i dag.
Jag har jobbat i dag, och fortsatt att äta ris...
Måndagslektion : Allt tar så otroligt lång tid. I dag skulle jag bara säga nåt litet och kort om Mayurasanan som de skulle få prova ifrån Padmasana, ja och prova en gång själva och vips så var typ hela lektionen väck och jag hann inte med alla asanas på slutet.
Nästa vecka ska jag strikt ta tre andetag i varje position, inga utsvävningar om nåt. Stram diciplin ska det bli;)
Ingen egen yoga men en stund zazen har det faktiskt blivit både i går och i dag.
söndag 1 mars 2009
1:a mars
När vi kommit hem till S efter föreställningen var jag så trött...ville bara att M skulle ringa så att vi fick åka hem. Klockan blev ganska mycket och tillslut sa jag att jag går ut och möter tjejerna...när jag kom ut började jag frysa och må illa och kände mig jättekonstig Det dröjde sååå länge innan de kom ut från konserten. Tillslut ringde mobilen och jag fick veta att jag skulle hämta upp dem utanför spelstället. Det var bara M, hennes kompis skulle sova kvar i stan. Och det var lite tur, för efter att bara kört en liten bit fick jag stanna och gå ut och kräkas:P. Klarade resten av bilturen men fortsatte kräkas resten av natten. Lördagen var något bättre men jag sov i stort sett hela dagen omväxlandes i soffan och i min säng. I dag är jag matt men frisk. Har ätit lite ris och det gick bra.
fredag 27 februari 2009
27.e Februari
Jag har varit lite seg och haft svårt att självträna...förmodligen sviter efter all skidåkning. Nu känns det som att det vänder...
Jag tränade på Lotus i Onsdags med S och A-f. Vi åt frukost och sen gick jag tillbaka för att ha lektion. (A-F har bihåleinflamation.)
I går tränade jag ett lite kortare pass på morgonen och hade sen mina egna lektioner på kvällen.
I dag är jag ledig och har lovat M att skjutsa till Håkan ( Hellström ) Jag ska träffa S på Lotus och träna och efter det har vi biljetter till Cullbergbaletten!
Dem har vi fått av våran rara L. Jag har aldrig varit på balett förrut och det ska bli mycket spännande.
Jag tränade på Lotus i Onsdags med S och A-f. Vi åt frukost och sen gick jag tillbaka för att ha lektion. (A-F har bihåleinflamation.)
I går tränade jag ett lite kortare pass på morgonen och hade sen mina egna lektioner på kvällen.
I dag är jag ledig och har lovat M att skjutsa till Håkan ( Hellström ) Jag ska träffa S på Lotus och träna och efter det har vi biljetter till Cullbergbaletten!
Dem har vi fått av våran rara L. Jag har aldrig varit på balett förrut och det ska bli mycket spännande.
tisdag 10 februari 2009
10:e februari
Nu är vi klara...med hela klassikern!
Att åka skidor gick som en dans ( om man nu kan dansa på skidor...)
Jag var lite nervös över att inte orken skulle räcka till.
Det är svårt att bedömma hur långt tre mil egentligen är.
När jag fikade med S och A-f några dagar innan så hörde jag att de tyckte att jag kanske inte åkt så mycket som de tyckte att man borde...-är det nu på lördag du ska åka, menar du allvar? Hur mycket hade du åkt sa du?
Men det gick bra.
Vi kunde inte haft bättre väder, finare spår eller bättre utrustning och, inte att förglömma; vi kunde inte ha vallat bättre!
Jag är glad att vi valde ett så litet och okänt lopp, 250 startande gjorde att det ibland kändes lite ödsligt ute i skogen.
Lagom svårt med lagom stora backar. Allt var som gjort för oss.
Och som på en grammisgala:
Jag vill tacka min fantastiske man, som alltid ställer upp och skjutsar oss dit vi vill åka. Som alltid låter mig träna så ofta och mycket jag vill och som försöker peppa så mycket han kan.
Mina rara barn som alltid tror att jag ska vinna alla lopp jag deltar i och som hejjar på och uppmuntrar sin mamma, och som alltid tycker mina medaljer är jättesnygga!
Till H som drar när jag är trött och som är en glad och possitiv träningskompis som matchar mig precis.
Och S,du täller alltid upp och kommer och tränar när jag tjatar på dig och det var tack vare dig jag åkte så mycket skidor som jag gjorde. Du är bra på att inspirera och motivera till bra träningspass.
K gav av sina kunskaper i vallning och skidteknik. Bra tips som verkligen funkade.
Alla ni andra, vänner och släktingar som också kommit med glada hejjarrop och uppmuntrande ord. Alla kan känna sig delaktiga i att jag har genomfört den här tjejklassikern.
Nu ska jag försöka hålla mig lite lugn ett tag och inte anmäla mig till något mer, men det är lite konstigt, för fast det är skönt att vara klar så är det också lite tomt...vad ska man träna till nu liksom, vad ska man göra när man är klar...
Jag trodde att jag skulle ha mer ont i kroppen än jag hade efter Lördagen...men jag låg en timme på spikmattan när jag kom hem ( flyttade runt lite, axlar rygg och ben.) ett varnmt bad och lite ormsalva och sova. Dagen efter hade jag lite ont i knäna det var allt. Men trött har jag varit och uttorkad. I två dagar har jag typ kissat brunt, det är som att kroppen inte kan ta upp mer än en viss mängd vätska i taget.
Vilat i två dagar och i dag har jag tränat ett mjukt balakrama pass, helt ok.
Att åka skidor gick som en dans ( om man nu kan dansa på skidor...)
Jag var lite nervös över att inte orken skulle räcka till.
Det är svårt att bedömma hur långt tre mil egentligen är.
När jag fikade med S och A-f några dagar innan så hörde jag att de tyckte att jag kanske inte åkt så mycket som de tyckte att man borde...-är det nu på lördag du ska åka, menar du allvar? Hur mycket hade du åkt sa du?
Men det gick bra.
Vi kunde inte haft bättre väder, finare spår eller bättre utrustning och, inte att förglömma; vi kunde inte ha vallat bättre!
Jag är glad att vi valde ett så litet och okänt lopp, 250 startande gjorde att det ibland kändes lite ödsligt ute i skogen.
Lagom svårt med lagom stora backar. Allt var som gjort för oss.
Och som på en grammisgala:
Jag vill tacka min fantastiske man, som alltid ställer upp och skjutsar oss dit vi vill åka. Som alltid låter mig träna så ofta och mycket jag vill och som försöker peppa så mycket han kan.
Mina rara barn som alltid tror att jag ska vinna alla lopp jag deltar i och som hejjar på och uppmuntrar sin mamma, och som alltid tycker mina medaljer är jättesnygga!
Till H som drar när jag är trött och som är en glad och possitiv träningskompis som matchar mig precis.
Och S,du täller alltid upp och kommer och tränar när jag tjatar på dig och det var tack vare dig jag åkte så mycket skidor som jag gjorde. Du är bra på att inspirera och motivera till bra träningspass.
K gav av sina kunskaper i vallning och skidteknik. Bra tips som verkligen funkade.
Alla ni andra, vänner och släktingar som också kommit med glada hejjarrop och uppmuntrande ord. Alla kan känna sig delaktiga i att jag har genomfört den här tjejklassikern.
Nu ska jag försöka hålla mig lite lugn ett tag och inte anmäla mig till något mer, men det är lite konstigt, för fast det är skönt att vara klar så är det också lite tomt...vad ska man träna till nu liksom, vad ska man göra när man är klar...
Jag trodde att jag skulle ha mer ont i kroppen än jag hade efter Lördagen...men jag låg en timme på spikmattan när jag kom hem ( flyttade runt lite, axlar rygg och ben.) ett varnmt bad och lite ormsalva och sova. Dagen efter hade jag lite ont i knäna det var allt. Men trött har jag varit och uttorkad. I två dagar har jag typ kissat brunt, det är som att kroppen inte kan ta upp mer än en viss mängd vätska i taget.
Vilat i två dagar och i dag har jag tränat ett mjukt balakrama pass, helt ok.
torsdag 5 februari 2009
5:e februari
Just nu kan jag liksom bara tänka på skidor och vallning och sånt...
Jag var ute i helgen och åkte, en liten snutt på lördagen och en längre tur på Söndagen. S och k är mina coatcher som kollar att jag vallar rätt och spänner stavarna bra.Jag tyckte att det var lite konstigt att jag båda gångerna vi var ute frös mer om höger foten och att den känndes lite trängre...men det var väl en strumpa som knölat till sig eller att ena foten helt enkelt är lite större tänkte jag, det har man ju hört att det är så... Upptäckte sen att affären som jag berömde så lyckats ge mig två olika pjäxor. Jag tyckte inte heller att vallnings tejpen de tjatat på mig var så värst bra heller så jag tänkte att när jag bytte pjäxorna skulle de få valla mina skidor som plåster på såren men...
-tur att det inte var som för förra kunden : han fick två vänsterskor, var svaret jag fick. och farbrorn som stog i vallningsverkstaden ville inte alls valla om mina skidor så här långt i förväg. Jag köpte sånt där man tar bort valla med. Gör rent mina skidor och ruggar upp dem och vallar själv, jag tror inte det är sååå himmla svårt egentligen.
Jag ska åka en liten tur i dag med S igen.
Jag försöker att varva med lite yoga mellan skidpassen men det är faktiskt inte fokus på det just nu även om det känns som att den är till stor hjälp att töja ut alla trötta skidmuskler och att få sinnet att orka alla tre milen.
Jag var ute i helgen och åkte, en liten snutt på lördagen och en längre tur på Söndagen. S och k är mina coatcher som kollar att jag vallar rätt och spänner stavarna bra.Jag tyckte att det var lite konstigt att jag båda gångerna vi var ute frös mer om höger foten och att den känndes lite trängre...men det var väl en strumpa som knölat till sig eller att ena foten helt enkelt är lite större tänkte jag, det har man ju hört att det är så... Upptäckte sen att affären som jag berömde så lyckats ge mig två olika pjäxor. Jag tyckte inte heller att vallnings tejpen de tjatat på mig var så värst bra heller så jag tänkte att när jag bytte pjäxorna skulle de få valla mina skidor som plåster på såren men...
-tur att det inte var som för förra kunden : han fick två vänsterskor, var svaret jag fick. och farbrorn som stog i vallningsverkstaden ville inte alls valla om mina skidor så här långt i förväg. Jag köpte sånt där man tar bort valla med. Gör rent mina skidor och ruggar upp dem och vallar själv, jag tror inte det är sååå himmla svårt egentligen.
Jag ska åka en liten tur i dag med S igen.
Jag försöker att varva med lite yoga mellan skidpassen men det är faktiskt inte fokus på det just nu även om det känns som att den är till stor hjälp att töja ut alla trötta skidmuskler och att få sinnet att orka alla tre milen.
onsdag 28 januari 2009
28:e januari
Jobbat helgen och fortsatt att ta det lugnt med yogan tills i dag då jag tränade första passet. Det blev cirkeling utan några asanas efter. Var nere på Lotus både Måndag och Tisdag och hade lektion. ( S var sjuk...och A-f var också sjuk...) För lite snö för att åka skidor och för halt att springa...jag tog en liten runda i sammhället i dag. Där var det saltat och sandat.
lördag 24 januari 2009
24:e Januari
På torsdagen tränade jag inget själv på dagen...mina egna lektioner kom sen på kvällen.
Nu känns de så välbekanta och trygga när jag jämför med Måndagarna.
Jag har bestämmt att mina fortsättare ska få ha samma tema som Måndagsgruppen och det funkar bra och känns som att jag "tränat" lite på vad jag ska prata om.
I går var jag ledig...när alla skolbarn gått till skolan smög jag tillbaka till min säng och somnade om. Sov till 09.30. Låg kvar och kollade sista delen av "de halvt dolda" som jag missat på torsdagskvällen. typ 11.00 ringde S och hon blev lite förvånad över att jag inte ätit frukost än eftersom jag var bjuden på lunch hos henne typ 13.00.
Ja ja, jag fixade klart det jag skulle göra och åkte in till stan och hämtade mina skidor. Jättefina är dom, fortfarande. Efter lunchen skulle S ta med mig för att åka skridskor. Långfärdsskridskor!
Jag har aldrig provat det förut och trodde nästan inte att jag skulle få göra det heller för det verkade som att det svåraste av allt var att få på sig skridskorna...
lite vingligt och ostadigt var det och inte alls som att åka vanliga skridskor, men med ett stadigt tag i S rockärm så gick det faktiskt.
Med mina mått mätt så åkte vi ut en bra bit på isen, till en stor sten som s visste stod där... så vände vi och fick medvind tillbaka.
Det var faktiskt jätte kul och en häftig upplevelse att vara sådär mitt ute på sjön.
Trött i frambenen blev jag men jag har inte nån träningsvärk i dag, konstigt nog.
Sen åkte vi ner till Lotus eftersom det var jag som skulle ha Fredagsträningen.
Den här gången var det typ tio som kom, mera lagom alltså...
I morse fick jag mens...har jobbat och provat nya skidorna på kvällen och efter det ett ganska bra mjukpass med sittande framåtböjar.
Nu känns de så välbekanta och trygga när jag jämför med Måndagarna.
Jag har bestämmt att mina fortsättare ska få ha samma tema som Måndagsgruppen och det funkar bra och känns som att jag "tränat" lite på vad jag ska prata om.
I går var jag ledig...när alla skolbarn gått till skolan smög jag tillbaka till min säng och somnade om. Sov till 09.30. Låg kvar och kollade sista delen av "de halvt dolda" som jag missat på torsdagskvällen. typ 11.00 ringde S och hon blev lite förvånad över att jag inte ätit frukost än eftersom jag var bjuden på lunch hos henne typ 13.00.
Ja ja, jag fixade klart det jag skulle göra och åkte in till stan och hämtade mina skidor. Jättefina är dom, fortfarande. Efter lunchen skulle S ta med mig för att åka skridskor. Långfärdsskridskor!
Jag har aldrig provat det förut och trodde nästan inte att jag skulle få göra det heller för det verkade som att det svåraste av allt var att få på sig skridskorna...
lite vingligt och ostadigt var det och inte alls som att åka vanliga skridskor, men med ett stadigt tag i S rockärm så gick det faktiskt.
Med mina mått mätt så åkte vi ut en bra bit på isen, till en stor sten som s visste stod där... så vände vi och fick medvind tillbaka.
Det var faktiskt jätte kul och en häftig upplevelse att vara sådär mitt ute på sjön.
Trött i frambenen blev jag men jag har inte nån träningsvärk i dag, konstigt nog.
Sen åkte vi ner till Lotus eftersom det var jag som skulle ha Fredagsträningen.
Den här gången var det typ tio som kom, mera lagom alltså...
I morse fick jag mens...har jobbat och provat nya skidorna på kvällen och efter det ett ganska bra mjukpass med sittande framåtböjar.
onsdag 21 januari 2009
21:a Januari
Morgonträning med A-f, S och A-E.
Passet var jätte lugnt och bra, trots att både jag och A-f innan sagt att ingen av oss hade någon lust att träna och var trötta.
Det blir så bra energi av att vara i dojon och att träna tillsammans.
Frukost som vanligt med mycket yoga-prat, det verkar som att alla behöver prata och få lite råd och nån att bolla mot med alla frågor som dyker upp.
Efter frukosten gick vi upp på stan. Jag hade tänkt att få med mig S som smakråd när jag skulle köpa längdskidor men hon skulle till tandläkaren:( Jag fick gå själv.
Jag gick till en affär som är lite proffs på skidor ( det är i alla fall vad alla sagt...) och de var verkligen hjälpsamma och duktiga.
Jag provade ut ett par jättefina, röda, skidor med stavar och VARMA pjäxor till.
Jag ska hämta dem på Fredag när de har skruvat bindningar och stenslipat? dem ( det var nåt som var bra för porerna på undersidan...ja, ja jag smalt för deras säljar fix, men nu har jag sånt i alla fall.)
När jag kom tillbaka till bilen hade jag fått en böteslapp:(
Jag betalar aldrig några parkeringspengar när jag parkerar. jag tycker att det är så dyrt och att vi typ betalar så mycket skatt ändå så att vi borde få parkera gratis i stan...och nu har jag gjort så så länge att den här böteslappen egentligen inte var nån fara men lite sur blir man ju ändå...
Passet var jätte lugnt och bra, trots att både jag och A-f innan sagt att ingen av oss hade någon lust att träna och var trötta.
Det blir så bra energi av att vara i dojon och att träna tillsammans.
Frukost som vanligt med mycket yoga-prat, det verkar som att alla behöver prata och få lite råd och nån att bolla mot med alla frågor som dyker upp.
Efter frukosten gick vi upp på stan. Jag hade tänkt att få med mig S som smakråd när jag skulle köpa längdskidor men hon skulle till tandläkaren:( Jag fick gå själv.
Jag gick till en affär som är lite proffs på skidor ( det är i alla fall vad alla sagt...) och de var verkligen hjälpsamma och duktiga.
Jag provade ut ett par jättefina, röda, skidor med stavar och VARMA pjäxor till.
Jag ska hämta dem på Fredag när de har skruvat bindningar och stenslipat? dem ( det var nåt som var bra för porerna på undersidan...ja, ja jag smalt för deras säljar fix, men nu har jag sånt i alla fall.)
När jag kom tillbaka till bilen hade jag fått en böteslapp:(
Jag betalar aldrig några parkeringspengar när jag parkerar. jag tycker att det är så dyrt och att vi typ betalar så mycket skatt ändå så att vi borde få parkera gratis i stan...och nu har jag gjort så så länge att den här böteslappen egentligen inte var nån fara men lite sur blir man ju ändå...
tisdag 20 januari 2009
20:e januari
De runt omkring mig som inte yogar blir alltid lite oroliga när de hör att jag spenderar mycket tid nere på Lotus...de är rädda om mig och tycker att jag sliter för hårt.
De förstår inte att det är skillnad på att undervisa och att träna själv.
Tyvärr är det så ( i alla fall för mig ) att ju fler lektioner jag leder desto mindre tid finns till min egen träning.
I allafall krävs det mer disiplin att träna själv när man undervisar mer.
Så nej all tid på Lotus är inte egen fysisk aktivitet.
Sen kan man naturligtvis bli trött av att undervisa också men på ett annat sätt...
Det är också så att när man får ihop tiden så att man både tränar själv och gör det andra man vill hinna med så gör yogan en piggare och klarare så att man FÅR energi som GÖR att man klarar mer än om man inte yogat.
Svårt att tro på när man är trött men faktiskt sant.
I går var jag faktiskt uppe tidigt och tränade före jobbet.
Cirkeling och asasnas.
Det var skönt att träna på morgonen och eftersom jag skulle undervisa på kvällen skulle jag inte hunnit nån annan tid...förra veckan gick jag ju bara igenom serierna och räknade faktist de passen som min egen träning, men den här veckan hade jag tänkt prata dem igenom lektionerna och då blir det ju en annan sak.
Full av ambition hade jag bestämmt att vi den här veckan skulle titta på uppvärmningen och prata om dess betydelse: att man ska göra den väl, att den förbereder kroppen både mentalt och fysiskt för serierna och att man ska ta vara på den istället för att tycka att den är lite tråkig och långsam.
Jag hade också bestämmt att de inte skulle få ställa några frågor efter passet utan de skulle lämna salen i det lugn som de skapat på lektionen.
Istället skulle vi börja nästa pass med frågestund.
Av fr F hade jag vaggats in i ett lugn, den här klassen var så duktig på att följa läraren och hade bra fokus och var arbetsamma. U-A hade sagt ungefär samma sak.
Vad jag hade glömmt bort är att det alltid tar lite tid för eleverna att vänja sig vid sin nya lärare...att förstå vad läraren menar och vilka uttryck hon använder.
På samma sätt tar det lite tid för fröken att lära sig känna igen vilka elever som behöver lite extra skjuts och NÄR.
Vad som behöver vara extra tydligt och NÄR.
Det var alltså ett i mitt tycke lite snurrigt pass, men det gör ingenting, det kommer nog att bli bra tillslut...
Det som var lite roligt var att när passet var slut så skred verkligen alla ut!
Superfokuserade och gravallvarliga utan att säga ett ord.
Lika tyst tog de på sig sina kläder och fortsatte skridande ut till sina bilar.
Frisörerna som jobbar utanför dojon undrade nog vad vi hade gjort.
I morse var jag också uppe tidigt och tränade före jobbet. Fortsatte med cirkeling i dag med.
Klockan tio när jag var på jobbet kom ett sms: Hej yogafröken! Får man börja prata än eller?
Snacka om lydiga elever!
De förstår inte att det är skillnad på att undervisa och att träna själv.
Tyvärr är det så ( i alla fall för mig ) att ju fler lektioner jag leder desto mindre tid finns till min egen träning.
I allafall krävs det mer disiplin att träna själv när man undervisar mer.
Så nej all tid på Lotus är inte egen fysisk aktivitet.
Sen kan man naturligtvis bli trött av att undervisa också men på ett annat sätt...
Det är också så att när man får ihop tiden så att man både tränar själv och gör det andra man vill hinna med så gör yogan en piggare och klarare så att man FÅR energi som GÖR att man klarar mer än om man inte yogat.
Svårt att tro på när man är trött men faktiskt sant.
I går var jag faktiskt uppe tidigt och tränade före jobbet.
Cirkeling och asasnas.
Det var skönt att träna på morgonen och eftersom jag skulle undervisa på kvällen skulle jag inte hunnit nån annan tid...förra veckan gick jag ju bara igenom serierna och räknade faktist de passen som min egen träning, men den här veckan hade jag tänkt prata dem igenom lektionerna och då blir det ju en annan sak.
Full av ambition hade jag bestämmt att vi den här veckan skulle titta på uppvärmningen och prata om dess betydelse: att man ska göra den väl, att den förbereder kroppen både mentalt och fysiskt för serierna och att man ska ta vara på den istället för att tycka att den är lite tråkig och långsam.
Jag hade också bestämmt att de inte skulle få ställa några frågor efter passet utan de skulle lämna salen i det lugn som de skapat på lektionen.
Istället skulle vi börja nästa pass med frågestund.
Av fr F hade jag vaggats in i ett lugn, den här klassen var så duktig på att följa läraren och hade bra fokus och var arbetsamma. U-A hade sagt ungefär samma sak.
Vad jag hade glömmt bort är att det alltid tar lite tid för eleverna att vänja sig vid sin nya lärare...att förstå vad läraren menar och vilka uttryck hon använder.
På samma sätt tar det lite tid för fröken att lära sig känna igen vilka elever som behöver lite extra skjuts och NÄR.
Vad som behöver vara extra tydligt och NÄR.
Det var alltså ett i mitt tycke lite snurrigt pass, men det gör ingenting, det kommer nog att bli bra tillslut...
Det som var lite roligt var att när passet var slut så skred verkligen alla ut!
Superfokuserade och gravallvarliga utan att säga ett ord.
Lika tyst tog de på sig sina kläder och fortsatte skridande ut till sina bilar.
Frisörerna som jobbar utanför dojon undrade nog vad vi hade gjort.
I morse var jag också uppe tidigt och tränade före jobbet. Fortsatte med cirkeling i dag med.
Klockan tio när jag var på jobbet kom ett sms: Hej yogafröken! Får man börja prata än eller?
Snacka om lydiga elever!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)