7:e juni

I Torsdags var vi på utflykt med lärargruppen.
Fr Frida tog oss med på hemlig resa, till Granhammar visade det sig.
Där kunde man prova deras hemtillverkade får ost och klappa deras två JÄTTESTORA irländska varghundar.
Massor med garn sålde de också och de hade en fin butik där man kunde köpa lokalt mjöl,gryn, ort ,glass och en massa andra saker. Vi fick en stor påse med ost och marmelad och sen fick vi välja ett garn som vi gillade och ta med oss hem! Nu är alla sticksugna igen!

Nästa dag träffades vi igen och tränade nere på Lotus...jag har bestämmt att jag ska fortsätta med alla rotationer och 16 andetag i Tittibasana.
Alla träningspass, om det så är det enda som blir gjort.
Allt är plötsligt så "back to basic" så att träna Balakrama känns plötsligt helt rätt.( jag kommer att variera och göra alla serier under sommaren men jag börjar nog med Balakrama)
Och att som jag göra få asanas och ha mest fokus på sekvenserna är också helt rätt...och båten, och båten och båten;)

M har i flera dagar pratat om att det är en fågel i skorstenen...men jag har jobbat och varit på yogan och kommit hem sent och inte fattat riktigt vad hon menat.
Vi har fåglar i en ventil som bygger bo där varje år men de trivs med att ha det så och jag trodde det här var nåt liknande...
tills i Fredags kväll, då fattade jag att en fågel ramlat ner igenom skorstenen och satt fast precis i rökgången till braskaminen i matsalen.
Så när vi satt och åt kvällsmat kraxade den hjärtskärande hela tiden och kunde inte komma ut.
-"den där får ni aldrig ut, sa L...han kommer att dö därinne"
Men jag höll inte med utan var fast besluten att få ut fågeln.
Jag öppnade luckan, och det är som en byggsats med täljstens skivor.
Jag fick loss en och efter att ha ringt kamin gubben , ytterligare en...nu såg jag upp i rökkanalen och kunde se fågeln som satt fast bakom en järnpinne som satt tvärs över. Och där satt han fast...och pinnen kunde jag inte skruva loss.
Vi lockade och petade och försökte få honom ut.
Vi sträckte upp en liten skål med vatten och en ostbit (han hade inte ätit på tre dagar...)
Men han kunde inte komma igenom...Jag ringde till kamingubben och sa att han fick komma och hjälpa till men han kunde inte samma dag...så vi turades om att mata och vattna den lilla pippin och, sen som Nalle puh, när han fastnan i kanins hål bara trillade han ut!
Och satt tufsig och sotig i kaminen!
Vi lyfte ut honom och bjöd på nytt vatten och några daggmaskar...sen provade vi att sätta ut honom i ett av körsbärsträden och efter ett litet tag flög han lite svajjigt iväg!
Lyckligt slut! Och jag är så nöjd att vi inte gav upp utan försökte.