16:e mars

I Fredags gick jag till vårdcentralen...efter att ha tränat själv på onsdagen och haft mina lektioner på torsdagen var inte min muskelbristning så bra. Och det är så typiskt mig att gå och vela hit och dit och inte göra nåt åt saken, men nu skulle jag.
Och doktorn tittade och lyssnade och knackade och sa att det var en fraktur...inte så stor och inte värsta sorten utan mer ett litet knäck eller en liten spricka.
Smörj med zonsalva och ta en Ipren, tyckte han...
Men nu vet jag inte hur jag ska träna. Jag är ju tydligen inte så sensitiv att jag kan känna vad som är bra för mig...just när jag tränar känns det mesta bra, faktiskt. Det är sen, efteråt som det blir värre än innan och det tyder ju på att det inte var så bra. Vridningar går bort, och sånt som utgår från liggande. Framåtböjar känns som att man trycker ihop sig, men det gör egentligen inte ont. Jag ska gå på lektion i morgon och då ska jag prata med Fr Frida och höra vad hon säger...tills dess tar jag det lugnt och bara vilar och myser.