26:e oktober

I går var jag uppe tidigt och tränade. Nya Balakrama med artikrantan efter...nu känns den svår och läskig igen! Det måste vara som när man nyss har lärt sig köra bil, om man inte kör på ett tag glömmer man, för att det är så nyss man lärde sig. Jag kommer ihåg när allt kändes svårt och läskigt, och det har ju faktiskt ändrat sig genom att träna lite varje dag. Jag ska göra Artikrantan, varje dag, får vi se om det ändrar sig. Det blir ju 365 gånger på ett år!
Jag hann se U en snabb sekund mellan våra lektioner. Jag hade ju hennes klass förra veckan och vi gick igenom Sarpan. U är VÄLDIGT exakt när hon undervisar och duktig på detaljer, men kanske inte så målande och påhittig i sin undervisnings stil...medans jag, ÄR det, uppenbarligen. Jag hade sagt till dem att de skulle tänka sig att de skulle måla en linje med svansen, och om de inte hade nån svans skulle de tänka sig att de hade en målarpensel fastbunden på ryggen och måla med den. Sen beskrev jag en annan rörelse som att de skovlade vatten eller snö...när U hade frågat klassen vad vi gått igenom och vad man skulle tänka på svarade klassen lite försiktigt: ja, det var visst nåt med en pensel...och sen var det visst nån skovel...M sa: mamma lär sig dina elever nånting alls?
Jag ska fundera över det...
Jag skrattade så att jag grät när jag fick höra det här och det var inte lätt att uppbringa fokus till den lektionen, varje gång jag tittade ut över klassen hörde jag : ja, det var visst nåt med en pensel...
Jag åkte buss hem. Det var en tant som satt längst fram och jag ville inte sitta bredvid nån. Så jag blev åksjuk, som alltid när jag inte kan se vägen. Att jag aldrig lär mig!
Klockan 05.30 i dag satt jag och sminkade M till nån av medlemmarna i Kiss...han med stjärnor runt ögonen. Det var nåt tidigt halloween bus. Sen till jobbet. På vägen dit kom en man på rullskidor och pannlampa. Underlig tid att åka sådana på...men han hade reflexer och syntes bra i alla fall. Härom dagen kom en annan person och gick, i svarta kläder på vägrenen, långt ute på landet UTAN REFLEX! Att han inte blev påkörd är för mig en gåta. Och man blir så rädd när man kör förbi. Jag hade stor lust att stanna och tala om att han inte syns ett dugg.
I dag har jag inte tränat. Jobbat 07.00-16.00. Efter det var jag och L och startade trasiga bilen med startkablar! Duktiga, tyckte vi.
Ätit indisk mat, med naan bröd.
Jag har en stor skål med smågodis som jag ska äta när jag tittar på filmen i kväll!