22:a Maj

När man kommer hem från en retreat känns allt så konstigt, som att kliva in i en annan värld. Alla ljud är så höga och alla människor skriker så. De man möter på gatan och på bussen ser så grå och ledsna ut. Hemma tycker jag alltid att det bråkas mer än vanligt och maten känns mer onyttig och huset ser mer slitet och fult ut...är det så att man helt plötsligt ser sakernas egentliga utseende, hur det ser ut och är på riktigt? Och att man annars är lite avtrubbad och hemmablind? I så fall är det ju hemskt. Riktigt läskigt känns det iallafall...som om hela världen är på väg att bli förstörd. Samtidigt går man omkring med nåt slags innre ljus och myser i efterdyningarna från retreaten. Skum blandning det där.

Jag tog en ledig dag på Måndagen.

Moving med extra virastana och zazen på Tisdagen.

Lektion på Lotus på Onsdagen, cirkeling och vridningar. De är så svåra de där. Varje gång är det som att få se dem på ett nytt sätt. Jag kommer aldrig att behärska dem.

Ingen egen träning i dag, men mina lektioner på kvällen. Vi jobbade litet med solhälsningen och hur man kan använda den...som uppvärmning, förflyttning osv.

Jag ska sitta en liten stund nu innan jag sover.