lördag 4 augusti 2007

4:e augusti


Varför är det så mycket som är show när man tränar yoga?
Det är mattor och rökelsekar vart man vänder sig.
Jag tror att man ska skala bort så mycket av det där som bara går och liksom nå en esens av vad som är yoga.
Men det är som att det inte räcker, det där som är äkta och rent. Jag kan känna det hos mig själv också fast jag avskyr det. Att det liksom blir lite mysigare om man tänder ljus och rökelse, och när jag undervisar vill jag alltid ge lite mer till eleverna än dom egentligen behöver. Som att det där lilla enkla är för enkelt och inte duger. Varför är det så? Det borde ju va lätt att gå den rätta vägen. När jag skriver här tänker jag också så, att det borde stå roligare saker. Men det är ju så här det är. Min träning ser ut så här, och är så här kul:)
Det är på samma sätt med alla övningar som finns, istället för att koncentrera sig på en enkel övning lägger man ofta till och joxar ihop med nåt annat som att det skulle bli bättre...skala av det som är oviktigt istället. Jag ser många sidor om yoga där de rekomenderar typ halasana och skulderstående, till nybörjare, som otroligt bra och avslappnande possitioner.Visst men fanns det inget enklare att börja med?
Jag satt själv igår och tänkte göra ett lite seriösare mjukpass eftersom jag tror att det dröjer ett tag innan jag är frisk. Då plockade jag fram min saccosäck och lite kuddar, för det ska man ju ha...och jag blev så snopen, jag tror inte jag har yogat med kuddar förut, men jag tyckte det var skitdåligt. Det gav mig absolut ingenting. Det som tidigare funkar som ett ganska vettigt sjukpass blev nåt konstigt böka runt och flytta på kuddar pass. Ock jag kom inte in i possition för alla dessa kuddar. Nej det går bort för mig. Men det har ju jag stått på lektion och sagt till mina elever, att det är så mysigt och bra, utan att ha provar själv. Jag är också fast i mys-pys träsket.
I dag kom mensen också...det är en svag och krasslig kropp just nu. Men jag kämpar väl på med mina sjukövningar. Jag tänkte lägga till lite meditation, typ räkna lite andetag,det passar ju nu.
I kväll ska vi på bio. Harry Potter. Hela gänget!

Andra bloggar om: ,

1 kommentar:

Nina sa...

Här kom du riktigt nära hjärtat av yoga :) Jag kan också ibland bli så trött på mej själv, när jag aldrig tycks vara nöjd. Att det ska vara så svårt att nöja sig med kärnan, det som är viktigt. Yogan i sig är ju fullt tillräcklig. Men vägen är krokig... :)