Jag har fortsatt med mina mjukpass hela helgen, plus att jag har suttit och räknat andetag en kvart typ, antingen före eller efter passet. Den här gången känns det helt ok, att sitta alltså. Det är så många som sagt till mig att jag borde göra lite mer meditation, båda ayurveda konsultationerna tex, och när jag försökt så har det inte gått. Men nu fixar jag det alltså, iallafall en kvart...
Först tyckte jag att det här med att räkna sina andetag var ganska tråkigt, och väldigt opersonligt. De som lär sig TM får ju åtminstone ett eget mantra(hur personligt det nu är egentligen) Men efter ett tag när jag klurat lite tycker jag det är ganska genialt istället: alla andas ju och vet ju på ett ungefär hur man gör. Och även om man inte är så bra på att räkna brukar man ju fixa upp till tio. Man har alltid andetaget med sig så man behöver inte komma ihåg något, och vill man vara lite religiös så räcker det ju att tänka på att det är det första man får när man föds och det sista som tas ifrån en när man lämnar livet...
Sen tror jag att jag borde gå nån liten kurs själv för jag är ju sån att jag börjar fundera på en massa när jag sitter där typ: om det spelar nån roll om jag räknar mina utandningar eller mina in andningar, eller ska jag kanske räkna båda? Ja det är lätt att göra svårt fast det inte behövs.
I morse var jag iallafall i stan och tränade på Lotus, med S och A-E. Första frukosten efter semestern på Fr Brogrens!!! Vårt favorit ställe.
Jag tränade Chaya vivarinam med lite mjuka asanas efter och satt de sista 15 min och andades. Ett bra pass.
Andra bloggar om: yoga, meditation
torsdag 9 augusti 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja, det är väl det som är tricket med att räkna andetag, att hålla sinnet upptaget med något som ett första steg mot att kunna vara helt utan tankar. Har du provat någon av de små fina meditationer som Thikh Nat Khan beskriver tex. att äta en apelsin och fokusera totalt på apelsinen tills den är slut. Uppleva färgen doften smaken motståndet i fibrerna surheten hur den känns på tungan osv... (Det går naturligtvis lika bra med nåt annat mumsigt," levande".
Jag har faktiskt gjort det en gång på en kurs. Det hade jag glömt bort...men den känns mer som nåt som man gör ibland och inte som nåt man lägger till sin träning, eller också är det ditåt man ska. Att alltid ha det med sig, liksom.
Skicka en kommentar