26:e November

Jag säger ju typ, typ jämt, sa M. Då betydde typ nästan...

Jag har fått en svår yoga kluring...när jag gör en Mayurasana har jag alltid gjort en uddiyana och med hjälp av den uddiyanan kommit upp i Mayurasanan.
Det har kännts om inte lätt som en plätt så i alla fall som att det är en kraft som hjälper till att göra det som ser omöjligt ut möjligt.
Men, fr Frida säger alltid att vi ska stanna och ta ett extra andetag och alltså göra en extra uddiyana innan vi går upp i Mayurasanan.
När jag frågade varför så sa hon att det är svårt att inte jobba muskulärt i Mayurasanan och att det här var ett sätt att lixom tvinga kroppen att ta det lugnt och mjukt...
Men, när jag gör min första uddiyana och med den placerar armbågarna i naveln,( så kommer inandning ) och jag ska göra en ny uddiyana så går det inte! Det är som att när jag släpper den första uddiyanan så släpper jag all energi och med armbågarna i naveln är det svårt att hitta tillbaka till den igen. Det känns mer som att hela kroppen är av gele...och som fr Frida sa så om jag hade så mycket energi i min Mayurasana så skulle det här fungera utan problem, jag håller med, men det gör det inte och jag vet inte hur jag ska göra!
Frustration, frustration.
Vi vet ju alla att man ska inte ha några förväntningar och inga bestämmda åsikter om vad som ska hända när vi tränar yoga...men vi är ju alla människor också.

I dag fortsatte jag som jag sagt med Nya Balakraman och mina asanas som jag ska göra på onsdag. Dvs :
Artikrantan
Mandukiasana
Mayurasana
Paschimottanasana (tre handfattningar )
Purvottanasana
Upavista konasana (framåt och med vridning )
Padmasana m. vridning
Ardha Matryendrasana
Paschimottanasana m. vridning
Supta padangustasana
Urdhva mukka paschimottanasana
Viparita kareni mudra
Padmasana
Andra bloggar om: Yoga, Mayurasana, Uddiyana bandha