onsdag 19 september 2007

19:e september

Det var nån som undrade över Chai thet. Hur mycket det skulle vara av allt, förlåt, jag ska va lite tydligare.
1 hel kanelstång
5-10 svartpepparkorn
om man använder torkade kardemummakärnor så typ 10, är det såna där hela gröna frukter så typ 5.
5 hela nejlikor
4-5 skivor färsk ingefära
Sen kan man slå på nytt vatten och koka samma chai flera gånger. Olika kryddor tar olika lång tid på sig så chaien smakar olika för varje gång.
Nån sa Lakritsrot. det ska jag själv prova att lägga med nästa gång.
----------------------------------------------------------------------
Jag har varit på Lotus och tränat i morse. Vi gjorde Balakrama en sista gång och la bara till prischtasana och lite från sjukpasset. Typ virasana och mandukasana, janusirsasana två varianter. Det var bra med ett lugnt pass. Frukost och till tandläkaren, roten är DÖD! Det blir en rotfyllning så fort de får ett återbud, som senast 3:e oktober. Hon trodde inte det jag känner i kroppen hade med tanden att göra så det är väl en vanlig förkylning eller nåt.
----------------------------------------------------------------------
Ni har hört om den där "riktiga" yogin som kan flytta energi genom hela kroppen utan att röra sig, bara sitta i Lotus och ned tankens kraft sköta det hela...
Dit har inte jag kommit riktigt än. Det är därför jag tränar mina serier och gör asanas. Jag tror egentligen inte att det är själva rörelsen som ger mig andlighet och upplysning. jag ser yogarörelserna som redskap för att öppna upp kroppen och ge fri passage i alla kroppens kanaler. När jag gjort det arbetet kan jag börja få lite liv och energi i dem.
De som tror att man blir upplyst av att klara olika övningar och kunna sitta länge i dem tror jag har gjort en feltolkning, att de liksom missar det som kommer sen när linjen är öppen. Och vad händer då?...om man bara gång på gång bryter upp nåt utan att vara medveten om att det är det man har gjort, kan man hantera det då?
Ibland hör jag saker som folk har vart med om, där det känns som att det de har provat kommer i fel ordning, och utan att den som blir utsatt för det är med på vad som ska hända, ni vet , man öppnar chakran och fyller på energier lite hur som hellst. Sen vet jag inte om alla svar finns att hämta för alla i just yogan, jag tror att det är olika för var och en.
Jag själv känner ju att jag tror att jag har hittat ett jättebra komplement i min zazen. Men det kan ju bero på min yogastil eller vad jag kan ta till mig ur den.
------------------------------------------------------------------------
Så fort man tagit sin första helgkurs i yoga börjar man fundera på om man inte själv ska ha en liten kurs. Varför är det så just i yogan?
Om jag lär mig spela ett instrument eller går och simmar får jag ju inte de tankarna...men just yoga, det vill vi lära vidare, märkligt.
När jag gick med i lärargruppen på Lotus ville jag bli yogalärare på heltid.
Jag tyckte det var jättekul att ha egna klasser och jag tyckte om att vara läraren.
Att stå längst fram, bli älskad och sedd av alla och alla tycker om det man gör och tycker att man hjälper dem. Egot får en stor skjuts.
Man får enormt mycket kunskap av att undervisa. En övning blir aldrig så tydlig som när man ska lära ut den. Man tvingas att plocka sönder den i mindre bitar och göra varje del lika tydlig. Först då brukar man se sina egna svaga sidor...
Men, jag lät alltid mina elever komma i första hand och tyckte tillslut att jag offrade så mycket i min egen träning, och av min egen ork.
Förra terminen bad jag om en sabbatstermin. När jag började min ledighet var jag urless på att undervisa, jag var säker på att jag aldrig mer skulle tycka det var kul igen, och att jag aldrig mer skulle vilja vara lärare.
Sen gick den terminen och ett sommarlov, och nu har jag två klasser igen...
Nu känns det roligt, och jag märker att jag saknat det.
Den här gången ska jag göra precis tvärt om, jag ska alltid sätta min egen träning i centrum. Ofta vill man ge eleven mer än den kan ta emot. Även om det är mindre mängd kunskap som ges ut så är kvalitet bättre än kvantitet. Jag tror att om jag har en bra självträning och mår bra blir jag också en mycket bättre lärare. God cirkel föder god cirkel...
En sak till är ju faktiskt pengarna man tjänar. Utan mina lektioner och det arbete som jag gör på Lotus skulle jag aldrig ha råd att åka på så mycket kurser som jag gör, och att vara med på ett läger vore inte heller möjligt varje år. Det känns som en stor fördel.
Min egen lärarutbildning pågår hela tiden.
Alla som undervisar på Lotus deltar paralellt i en lärargrupp där vi hela tiden går igenom nya saker. Vi är hela tiden uppdaterade, det känns bra , och att vi alltid har möjlighet att fråga och diskutera det vi gör just nu. Ändå kan jag tycka att det borde finnas en början och ett slut på tex "grundkursen", men det har jag diskuterat med fr Frida och nu har vi den formen som vi har valt...

2 kommentarer:

S sa...

Vad klok du är :)) och vad roligt det är att du delar med dig så frikostigt av dina erfarenheter :))

Helen sa...

Och du är söt och snäll!
Det betyder faktiskt jättemycket att få en kommentar ibland. Ett litet bevis för att nån faktiskt läser det jag skriver ibland. Tack!